Manlig kärnkår spås avgöra Polens framtid

Regerande partiet Lag och rättvisa går mot vinst i dagens parlamentsval i Polen. Samtidigt syns de ideologiska sprickorna allt tydligare i landet.

– Det här valet handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om Polens framtid, säger Polenkännaren Peter Johnsson.

Telegram från TT / Omni
11 okt. 2019, 05.14

Det fullkomligt slog gnistor om den högersväng som Polen gjorde efter valet 2015.

Under ledaren Jaroszlaw Kaczynski dundrade nationalkonservativa Lag och rättvisa, PiS, in i parlamentet, och en stukad opposition erkände sig besegrad. Den nya regeringen positionerade Polen som en konservativ stat under attack från farliga, västerländska influenser – hbtq-rörelsen, feminism, migranter och EU.

Regeringen har anklagats för att bit för bit montera ned rättssamhället, bland annat genom en kritiserad justitiereform som ökade det politiska inflytandet över domstolarna.

Men PiS opinionssiffror har aldrig sett bättre ut. Inför valet till underhuset sejmen spås stödet öka kraftigt, från 37 procent i förra valet till upp emot 48 procent i år, enligt Politico.

Det beror på partiets starka förmåga att mobilisera ideologiska kärnväljare, anser journalisten Peter Johnsson, som bott i Warszawa i 40 år.

– Polen har ofta lågt valdeltagande, och det gynnar PiS. Deras kärnkår, varav majoriteten är män och bor utanför storstäderna, utgör kanske bara 20 procent av den totala väljarkåren. Men de är väldigt trogna. De går alltid och röstar.

Välfärdsreformer

För befolkningen har fyra år med PiS inte bara kantats av strider om moral och auktoritära reformer. Regeringen har också infriat löften om generösa välfärdssatsningar.

Ett exempel är det universella barnbidraget, som infördes 2016 och utökades i år. Nu ligger det i paritet med det svenska barnbidraget. Effekterna är kännbara, säger Peter Johnsson – de allra flesta polacker har fått det ekonomiskt bättre ställt under de fyra år som gått.

– PiS har visserligen fått draghjälp av en mycket god ekonomisk konjunktur. Arbetslösheten är den lägsta någonsin, och medellönen har höjts. Samtidigt har också antalet polacker som lever under existensminimum ökat, främst på grund av inflation som höjt priset på livsmedel.

I valrörelsen har PiS lovat fler satsningar. En lag om skattefrihet för unga under 26 är aviserad till hösten. Löftena omfattar också en trettonde pensionsmånad och kraftigt höjda minimilöner.

– Tiden då Polen var ett land med låga löner och billig arbetskraft är över, sade premiärminister Mateusz Morawiecki till AP förra veckan.

Vänstern starkare

Satsningarna har kritiserats för att vara populistiska av oppositionen, som efter 2015 års svidande förlust har siktat på revansch i årets val.

Den liberalkonservativa alliansen Medborgarkoalitionen (KO), som domineras av Europeiska rådets ordförande Donald Tusks förra parti Medborgarplattformen (PO), väntas kamma hem nära 30 procent, enligt Politico. Partiet har också fattat ett symboliskt viktigt beslut – att nominera en kvinna till premiärministerposten.

Vänsterpartierna, som snuvades helt på en plats i sejmen 2015, har gått samman i en bred koalition som ställer sig i diametral motsats till PiS konservativa retorik. Lewica förespråkar lättnad av abortlagar, sekularism, satsningar på förnybar energi och lika lön för kvinnor och män.

Metoden kan bära frukt. Peter Johnsson spår ett resultat på runt 14 procent för Lewica.

– Det visar att det finns ett stort missnöje med Lag och rättvisa, att en stor del av befolkningen har andra värderingar som mer liknar de västeuropeiska, säger han.

Ödesval

För oppositionen gäller det att mobilisera väljare utanför PiS kärnkår, enligt Peter Johnsson. Det skulle knappast hota PiS ledning, men det skulle göra det svårare för partiet att bilda en ny majoritetsregering.

Vissa spekulerar om att PiS kan komma att slå sig i slang med Konfederation – en liten, högerextrem allians som skvalpar strax under femprocentsspärren i opinionsundersökningarna. PiS har dock tillbakavisat det alternativet, enligt Politico.

De flesta är överens om en sak, säger Peter Johnsson: Årets val är ett ödesval för Polen.

– PiS hymlar inte med att de vill fortsätta den auktoritära utvecklingen om de vinner. Då kommer vi att se en stat där motståndare angrips, där man utmanar EU och där man fortsätter att nedmontera rättssystemet och demokratin, säger han.

Fakta: Valet till polska sejmen

Söndagen den 13 oktober går Polen till parlamentsval. I Polen heter parlamentets underhus sejmen, och består av 460 ledamöter. Val sker vart fjärde år.

För enskilda partier gäller en spärr på fem procent för att komma in i sejmen, för koalitioner gäller åtta procent.

Sedan valet 2015 har Lag och rättvisa majoritet i sejmen, med 235 mandat. Liberala Medborgarplattformen har 138 mandat, högerpopulistiska Kukiz'15 42 mandat och Bondepartiet 16 mandat.

Inför årets val visar en sammanställning av opinionsundersökningar följande resultat:

Lag och rättvisa (PiS): 48 procent.

Medborgarkoalitionen (KO): 27 procent.

Lewica: 14 procent.

Polsk koalition (PSL): 6 procent.

Konfederation frihet och självständighet: 4 procent.

Källor: Landguiden/UI, Politico