Militären genomsyrar allt i Myanmar

Kuppgeneralerna i Myanmar möts av avsky på gatorna och utfrysning i omvärlden.

Men efter flera militärregimer är det nästan omöjligt att särskilja försvaret från samhället i stort – arméns bolag är stora inom alltifrån mineralbrytningen i gruvan till fruktutbudet på marknaden.

Telegram från TT / Omni
17 april 2021, 05.53

Bland ryggsäcksturister och andra besökare i Myanmar har inflytandet från militären, känd som tatmadaw, varit ett självklart samtalsämne i decennier. Även den som inte är så engagerad har kunnat höra att så fort man köper en hotellnatt, flygbiljett eller drink säger det "ka-tjing" hos något av tatmadaws företag.

I första hand handlar det om MEC och MEHL, två jättekonglomerat som äger hundratals andra företag i Myanmar. Hur bolagens finanser ser ut är hemligt, men de leds av officerare, behöver inte betala skatter och är större än något civilt företag i Myanmar (Burma), skriver nyhetsbyrån Reuters.

Ekonomisk pulsåder

Sedan en junta tog över landets styre i februari och säkerhetsstyrkorna därefter allt brutalare slog ned alla protester meddelade bland andra EU och USA i mars att konglomeraten ska straffas med sanktioner.

– Genom att peka ut MEC och MEHL siktar finansdepartementet in sig på den burmesiska militärens kontroll över stora delar av Burmas ekonomi, och en avgörande ekonomisk pulsåder för militärjuntan, sade Andrea Gacki vid Ofac, en gren inom USA:s finansdepartement, i mars, rapporterar Radio Free Asia.

Men att helt frysa ut dem är alltså svårt utan att det går ut över all möjlig aktivitet i Myanmar.

Tatmadaws omfattande räckvidd går tillbaka ända till 1962, då militären för första gången tog makten efter landets självständighet 14 år tidigare.

Antal regimer

General Ne Win och hans junta inledde en omfattande nationalisering, då staten lade beslag på mycket av näringslivets verksamhet. Besked gick ut till militära enheter, skriver BBC : Försörj er själva, delta i lokalt affärsliv för att tjäna pengar.

Ett antal regimer har kommit och gått sedan dess. Näringslivet har delvis öppnats upp igen – men ändå vittnar många om att konglomeratens grepp kvarstår.

– Det beskrivs nästan på samma sätt som en företagare på Sicilien skulle prata om maffian, säger George McLeod, chef på riskhanteringsföretaget Access Asia, till BBC.

– Om du hamnar på deras (militärens) radar måste du göra affärer med dem. Men du vill inte.

Nöjda med isolering

Efter händelserna i februari och mars pågår nu en maktkamp – delvis i det fördolda – om vilken väg Myanmar ska ta. Västvärlden försöker med lock och pock pressa på för demokrati. De östliga stormakterna Ryssland och Kina verkar redo att utöka sitt samarbete – och inflytande – oavsett vem som styr Myanmar. Och juntan visar inga tecken på att bry sig om vare sig internt eller externt missnöje.

– Dessa generaler som tagit makten nu är i stort sett samma grupp som styrde under SPDC-regimen (militärstyret 1997-2011). De har visat att de är helt nöjda med att leva i ett isolerat land, säger Peter Kucik, som arbetat med sanktioner på USA:s finansdepartement, till BBC.

Fått smak

Samtidigt har många i Myanmar fått smak på mer internationella kontakter, under perioden då både turism och gränsöverskridande affärer ökade kraftigt då landet hade en civil regering 2011-2021.

– De vill handla med japanska toppföretag, de vill handla med bolag i väst, och de vill ha en roll internationellt på samma sätt som Thailand, sammanfattar Kucik åsikterna.

Myanmar

Myanmar (tidigare Burma) är centralt placerat i södra Asien, med Bangladesh och Indien i väster, Kina i norr, och Laos och Thailand i öster. Med en yta på drygt 675 000 kvadratkilometer är landet ungefär 50 procent större än Sverige. Befolkningen beräknas uppgå till närmare 54 miljoner.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan, innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Exoppositionsledaren Aung San Suu Kyi har haft en styrande roll under det senaste decenniet. Men hennes manöverutrymme har begränsats av militären som bland annat bestämt att hon inte fick bli president.

Vid kuppen i februari greps Aung San Suu Kyi och flera andra civila ledare. De sitter fortfarande inlåsta.