Foto: Jonas Ekströmer/TT

Nervös minister inför Pisaresultaten

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte alls säker på ett förbättrat svenskt resultat i Pisarapporten som presenteras till veckan.

En segregerad skola och lärarbrist talar emot ett positivt resultat.

– Jag ser fram emot tisdagen med en känsla av allvar, säger hon till TT.

Telegram från TT / Omni
30 nov. 2019, 11.56

Anna Ekström har viss erfarenhet av Pisaundersökningar. År 2013 var hon Skolverkets generaldirektör och fick försöka förklara Sveriges historiskt dåliga resultat i kunskapsmätningen som genomförts året före. De svenska 15-åringarna hade rasat i samtliga tre ämnen läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

– Jag hade bett en erfaren handläggare att ta fram någon ljusglimt. Men hon tittade mig i ögonen och sade "det finns inget positivt i den här undersökningen", berättar Anna Ekström och tillstår att hon fällde en tår.

Nästa gång, 2016, var hon gymnasie- och kunskapslyftsminister och blev "otroligt glad" över de något förbättrade kunskapsresultaten.

Till veckan är det dags igen. Anna Ekström håller pressträff för att kommentera de svenska 15-åringarnas resultat. Och det är alltså allvar utbildningsministern känner.

– Sedan 2012 har de svenska resultaten gått upp. Betyder det att jag är säker på att resultaten kommer att fortsätta att gå upp? Nej, det kan jag ju inte vara, säger hon.

Obruten försämring

Det som oroar henne mest är vad Pisarapporten säger om likvärdigheten i svensk skola, det vill säga i vilken mån elever har lika förutsättningar att lyckas oavsett social bakgrund och skola.

– Där har vi ju faktiskt en obruten försämring sedan 2000, säger hon.

Detta talar för ett försämrat eller möjligen oförändrat resultat.

– OECD säger att kunskapsresultat och likvärdighet hänger ihop. Det finns inget exempel på ett skolsystem där man höjer kunskapsresultaten samtidigt som stora skillnader består. Det talar emot att kunskapsresultaten stiger. Det är också värt att komma ihåg att vi har en stor lärarbrist, säger Anna Ekström.

Flyktingvågen för några år sedan kan också ha påverkat resultaten.

– Det kan den förstås, men inte så mycket som man kan tro. Elever som inte behärskar svenska är inte är med i undersökningen. Men svensk skola består självfallet av de elever som bor här och vi har de senaste åren haft en invandring där elever kommit i senare åldrar och i större utsträckning från skolsystem som är svagare än det svenska, säger Anna Ekström.

Fler anställda

Det som talar för en fortsatt upphämtning är att andra internationella kunskapsmätningar visat på samma utveckling, enligt Ekström.

– Och vi har gjort väldigt stora satsningar på skolan de senaste åren. Vi har ju faktiskt lagt mångmiljardbelopp på skolan från regeringens sida. Vi har till exempel ökat antalet anställda i skolan med 30 000 och det borde märkas på resultaten, säger hon och nämner också insatser som gjorts för att motverka de konsekvenser segregationen har på skolan.

Men vad var det då som låg bakom upphämtningen 2015?

– Det är en fråga för forskningen. Men min tolkning är att Pisachocken ledde till en kraftsamling. Ska jag utse några hjältar bakom att resultaten gick upp blir det lärarna och eleverna, som lagt ned ett hårt arbete. Men insatser för att stärka undervisningen, som matematiklyftet och läslyftet, tror jag också har varit betydelsefulla, säger Anna Ekström.

I den kommande rapporten kommer hon särskilt att titta på pojkarnas resultat i läsförståelse, som är huvudämnet denna gång.

– 2012 var det var tredje svensk pojke som inte klarade de enklaste nivåerna, och 2015 var det var fjärde pojke. Det är otroligt viktigt att vi får upp läsförståelsen, både för pojkarna och för Sverige. Så den spalten kommer jag att kasta mig över, säger Anna Ekström.

Fakta: Detta är Pisa

Pisa är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är ca 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 har drygt 5 500 elever deltagit, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt har cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner svarat på frågorna i Pisa. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

OECD har ett nytt, fjärde kunskapsområde i Pisa 2018: global kompetens. Resultaten i denna del presenteras först 2020. Sverige har inte deltagit i den.

Källor: OECD och Skolverket

Fakta: Chock följdes av kommission

Skolkommissionen tillsattes våren 2015, bland annat med bakgrund i Sveriges dåliga resultat i Pisaundersökningen 2012.

I dess slutbetänkande våren 2017 låg fokus på minskad skolsegregation och att stärka lärarkåren.

I ett tidigare delbetänkande föreslog kommissionen ökad statlig styrning av skolans finansiering.

Kommissionen ville också att skollagen ska få en portalparagraf som skulle förmå alla kommuner och skolor att arbeta hårdare för att få en mer social blandning av elever. Det blev också ett regeringsförslag, som röstades ned i riksdagen.

Kommissionens ordförande var Anna Ekström, som då var Skolverkets generaldirektör. Hon lämnade uppdraget i samband med att hon utsågs till gymnasie- och kunskapslyftsminister hösten 2016.

Fakta: Svenska resultat i Pisa

OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng baserat på de länder som då deltog. Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan därmed jämföras över tid.

Källa: Skolverket