Norge minns terrorn och hedrar offren

För tio år sedan sprängdes en bomb i hjärtat av Oslos regeringskvarter. Därefter åkte terroristen till Utøya och begick massmord på politiskt aktiva ungdomar som befann sig på sommarläger på ön.

Under dagen har Norge samlats för att minnas de 77 människor som föll offer för de fruktansvärda dåden.

Telegram från TT / Omni
22 July 2021, 09.02, uppdaterad 22 July 2021, 21.48

För tio år sedan sprängdes en bomb i hjärtat av Oslos regeringskvarter. Därefter åkte terroristen till Utøya och begick massmord på politiskt aktiva ungdomar som befann sig på sommarläger på ön.

Under dagen har Norge samlats för att minnas de 77 människor som föll offer för de fruktansvärda dåden.

– Tillsammans var de det finaste uttrycket för vårt öppna folkstyre, säger den förre statsministern Jens Stoltenberg om offren på Utøya.

Uppmärksammandet av tioårsdagen inleddes med en minnesstund i ett soldränkt regeringskvarter i centrala Oslo. Här detonerade terroristen en sprängladdning som dödade åtta människor. Platsen vid regeringens säte Høyblokka är än i dag till stora delar en byggarbetsplats.

– Vi glömmer er aldrig, sade Lisbeth Kristine Røyneland, ledare för den nationella stödgruppen efter 22 juli och mamma till ett av terroristen Anders Behring Breiviks offer, om de döda i dådet.

Jobbade för demokratin

I publiken fanns bland andra medlemmar ur den norska kungafamiljen, statsminister Erna Solberg (H) och Jens Stoltenberg (AP), Norges statsminister vid tiden för terrordåden och nu generalsekreterare i Nato.

– De mördades för att de jobbade för vår demokrati, för att de var AUF:are på sommarläger, sade Astrid Hoem, ledare för Arbeiderpartiets (AP) ungdomsförbund AUF, och en av dem som överlevde massmordet på Utøya.

Här i regeringskvarteret syns fortsatt spåren av den brutala terrorn, sade hon från scenen.

– Men vi ser inte spåren av de som levde. De spåren lever kvar i var och en av oss som kände dem.

Brutaliteten i terrordåden kan vara svår att ta in – men det är vårt ansvar att göra det, sade hon.

– Tio år senare så måste vi tala klarspråk – vi har inte stoppat hatet. Högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss. Han var en av oss.

– Sanningen om de senaste tio åren är historien om en uppgörelse som aldrig kom, men som vi måste använda de kommande tio åren för att se till att den ska komma, sade hon.

Norge slogs till marken

Norges statsminister Erna Solberg talade om terrorn den 22 juli som ett angrepp på demokratin, en politiskt motiverad handling riktad mot Arbeiderpartiet och AUF.

– Men det var ett helt land som slogs till marken. Vi reste oss igen, men Norge förändrades av en erfarenhet som fortfarande gör ont, sade hon.

– I dag minns vi de 77 som aldrig kom hem. De ska varje dag påminna oss om hur viktigt det är att kämpa för tilliten, öppenheten och mångfalden vi har i Norge.

Minnesstunden i regeringskvarteret avslutades med att namnen på offren för terrordåden lästes upp. Det var en plågsam lyssning, som aldrig tycktes ta slut.

Drygt en timme senare hölls en gudstjänst i Oslo domkyrka. Jens Stoltenberg var en av talarna.

– För tio år sedan mötte vi hat med kärlek. Men hatet är fortfarande där, sade han.

Kämpa för demokrati

Igen och igen blir vi påminda om att demokratin inte är vunnen en gång för alla, sade Stoltenberg, och nämnde bland annat moskéattacken i Bærum i augusti 2019.

– Vi måste kämpa för demokratin varenda dag.

Det mest kraftfulla vapnet mot extremismen, oavsett varifrån den kommer, är våra egna värderingar, fortsatte han.

Utanför domkyrkan hade människor samlats med rosor som placerades utanför kyrkan. En av dem som var där med rosor i händerna var 27-åriga Aili Løchen.

– Jag har lagt några blommor vid domkyrkan, hängt på bänkar runtom regeringskvarteret, och nu ska jag gå och möta min kompis så ska vi gå runt och se var de resterande passar, säger hon.

TT: Varför var det viktigt för dig att komma hit i dag?

– Det var en sådan oerhörd tragedi och ett angrepp på så viktiga värderingar. Detta är också ett år då det varit särskilt svårt att känna känslan av gemenskap, eftersom vi varit långt ifrån varandra på grund av corona. Så det kändes speciellt viktigt i år, när det dessutom har gått tio år.

Samlades på Utøya

Senare under dagen samlades överlevare med Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre och AUF-ledaren Astrid Hoem på Utøya, där Anders Behring Breivik för tio år sedan mördade 69 personer – de flesta av dem barn och unga. I likhet med ceremonin dagen innan, då även Sveriges statsminister Stefan Löfven var på plats, hölls en tyst minut och flera personer höll tal. Bland dem Norges kronprins Haakon som tog upp hotet från högerextremismen.

– Det är vårt personliga och kollektiva ansvar att verka mot dessa krafter. Att det är nödvändigt har vårt land på ett smärtsamt sätt fått erfara.

Klockan 19 slog klockorna i Oslo rådhus 77 gånger, en gång för varje offer den 22 juli. Samtidigt stod samtliga bussar, spårvagnar och tunnelbanetåg stilla i Oslo.

”Inte gjort tillräckligt”

Även kung Harald tog senare på kvällen i ett tal upp vad han benämnde ”de mörka krafterna”.

– Vi är skyldiga att föra kunskapen om 22 juli vidare. Det är vi skyldiga de döda, de anhöriga, de berörda och oss själva, sade kungen i ett tal under det nationella minnesarrangemang på konsertarenan Oslo Spektrum.

– Samtidigt måste vi erkänna att vi som samhälle inte på långa vägar gjort tillräckligt för att bära bördan gemensamt – och för att motarbeta de mörka krafterna, fortsatte kung Harald.

I samma arena hölls en stor minnesstund för offren drygt en månad efter dådet 2011. Även då höll kung Harald höll ett uppmärksammat tal.