Detta är en artikel från TT.

Nya utmaningar för vapenexport som Natomedlem

Telegram från TT / Omni
17 May 2022, 03.00

Ett Natomedlemskap skulle inte förändra spelreglerna gällande svensk vapenexport. Däremot kan det finnas utmaningar när det gäller försäljningar till andra Natoländer, bedömer flera experter.

Beslutet är taget – regeringen skickar in en ansökan om ett svenskt medlemskap. För svensk försvarsindustri är bilden att ett Natomedlemskap skulle vara positivt och ge tillgång till nya marknader, samtidigt omgärdas försvarsexporten av svensk lagstiftning, där Sveriges regering har ett huvudsakligt ansvar och styr över exportkontrollpolitiken.

Robert Dalsjö, överingenjör och försvarspolitisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bedömer dock att ett medlemskap inte skulle påverka Sveriges hållning och tar Saabs affärer med Saudiarabien och försäljning av radarspaningsplanet Global Eye som exempel. Denna affär har varit kontroversiell med tanke på Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen.

– Det skulle inte göra någon skillnad. Till exempel Storbritannien, Frankrike och Tyskland har alla haft olika syn på vapenexport till just Saudiarabien, det ryms olika nationella uppfattningar inom Natofamiljen och vapenexport är inte en Natofråga, utan en nationell fråga, säger han.

Hanterar ärenden

För svensk del är det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som hanterar ärenden gällande riktade sanktioner och arbetar med kontroll och tillsyn av försvarsmateriel. När TT söker myndigheten svarar de i ett mejl att ”det svenska exportkontrollregelverket och försvarsindustrins existens vilar historiskt på försvars- och säkerhetspolitiska grunder. Effekterna på dessa områden av en så stor säkerhetspolitisk förändring som ett Nato-medlemskap skulle givetvis behöva ses över”.

Man vill dock inte spekulera innan en analys har gjorts.

Men när skulle det kunna bli en konflikt? Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan ger ett extremt hypotetiskt, och som han betonar inte speciellt realistiskt, exempel där Sverige inleder ett försvarssamarbete med Kina.

– I ett sådant hypotetiskt scenario skulle USA kunna bli mycket gramse och varna oss först och sedan dra tillbaka eller i alla fall frysa samarbetet.

Enligt ISP:s riktlinjer ska utförsel av krigsmateriel för strid inte beviljas om en stat befinner sig i väpnad konflikt.

Kan inte styra över andra länder

Såväl Magnus Christiansson som Robert Dalsjö poängterar att Nato heller inte kan styra över svensk vapenexport och till exempel avkräva export till ett annat Natoland.

– Det finns ingenting i medlemskapet som skulle tvinga den svenska försvarsindustrin att till exempel exportera till Turkiet. Vi har en exportlagstiftning som ligger kvar, det finns alltså ingen överstatlig dimension där Nato bestämmer över landets lagar, säger Magnus Christiansson.

Robert Dalsjö ser snarare en utmaning om man skulle sälja vapen till Turkiet som också är Natomedlem, men som har kommit på kant med organisationen. Bakgrunden är följande:

För tre år sedan utfärdade USA och Nato ett flertal varningar till Turkiet gällande planer på att införskaffa det ryska luftvärnssystemet S-400, dock utan resultat. Den amerikanska senaten sade då nej till att sälja det amerikanska stridsflygplanet F-35 till landet. Frågan har ännu inte fått en lösning.

– Samtidigt finns det liknande problem inom Natofamiljen. Frankrike och Turkiet är inte jättekompisar, Turkiet och Grekland har varit fiender under lång, lång tid. Saab skulle nog ha vett att inte marknadsföra sig i Turkiet och därför skulle inte problemet uppstå.

Hit gick vapenexporten 2021

Förenade Arabemiraten: Flygburet radarsystem. 7,5 miljarder kronor (mdr)

USA: Granatgevär, delat till skolflygplan, marina artillerisystem. 2,9 mdr

Brasilien: Materiel och teknologi till stridsflygplan: 2,2 mdr

Tyskland: Marina artilleri- och ledningssystem, missilsystem. 1,1 mdr

Ungern: Reservdelar till stridsflygplan: 1 mdr

Tjeckien: Reservdelar till stridsflygplan: 0,7 mdr

Norge: reservdelar till stridsfordon. 0,6 mdr

Australien: Marina ledningssystem, markstridssystem. 0,5 mdr

Thailand: Reservdelar till stridsflyg, ammunition till granatgevär: 0,5 mdr

Nederländerna: Reservdelar till stridsfordon. 0,4 mdr

Källa: ISP