Detta är en artikel från TT.

ÖB: En rejäl satsning

Telegram från TT / Omni
15 December 2020, 05.30, uppdaterad 15 December 2020, 15.49

Den största upprustningen på decennier blir en stor utmaning för Försvarsmakten.

Det kan bli svårt att hålla tidplanen.

Riksdagen har klubbat försvarsbeslutet för 2021-2025. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kallar det för den största upprustningen sedan 50-talet.

– Det är en rejäl satsning som är välkommen och nödvändig, säger ÖB Micael Bydén.

Försvarspropositionen för 2021-2025 lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara klar till 2030. Försvarsbudgeten kommer att växa från 2020 med nästan 29 miljarder kronor till 89 miljarder 2025.

– Det är klart att det blir en del utmaningar för oss. men det här ska vi klara av, säger Bydén.

Största utmaningen

Försvarsmaktens krigsorganisation ska växa från dagens 55 000 till 90 000 befattningar 2030. Där ingår civilanställda och hemvärn.

Flera nedlagda regementen återinrättas för att utbilda fler soldater. Antalet värnpliktiga ökar till 8 000 årligen från 2025. Det är en dubblering jämfört med 2019.

– Den största utmaningen kommer att vara personal, säger Bydén.

Han pekar på att det tar tid att rekrytera och utbilda personal, och att bemanna den nya organisationen.

Fram till 2025 behöver Försvarsmakten anställa cirka 1 500 personer och fram till 2030 ytterligare cirka tusen.

Ny mark

Bydén uppger att Försvarsmakten både ska växa och utbilda fler, samtidigt som mer resurser läggs på skarp verksamhet, till exempel incidentberedskap.

– Vi har en rätt häftig utmaning i den skarpa verksamheten, säger ÖB.

En annan utmaning är att bygga infrastruktur på nya orter. Försvarsmakten har tidigare uppgett att man helst vill växa på orter där man redan har verksamhet.

Nu ska regementen åter byggas upp i bland annat Falun, Kristinehamn och Sollefteå. Där handlar det om att bygga nytt eller bygga om. Det kan också uppstå problem med miljötillstånd, till exempel för skjutfält.

ÖB beskriver det som att det nästan är "ny mark" för Försvarsmakten och därmed svårt att nu säga hur lång tid uppbyggnaden kommer att ta.

Räcker pengarna?

Riksdagen sade ja till försvarsbeslutet med stöd av S, MP, C och L. M och KD stödjer inriktningen i upprustningen, men varnar för att den är underfinansierad.

– Vi lägger nu en plan för att det här ska gå ihop ekonomiskt, säger Bydén.

– Det vi inte kan göra direkt, det får vi skjuta lite framåt.

TT: Så det kan gå lite långsammare än vad politikerna hoppas på?

– Så kan det vara, säger ÖB.

Han understryker att tidsplanen inte bara är en utmaning för Försvarsmakten, även andra myndigheter måste leverera.

Ska ses över

ÖB välkomnar att försvarsbeslutet är mer långsiktigt än tidigare beslut, eftersom upprustningen tar sikte på 2030. Men mer pengar väntas behövas efter 2025, för att allt ska kunna genomföras.

Försvarsbeslutet innebär att partierna ska se över det ekonomiska läget i en så kallad kontrollstation 2023.

TT: När vill du ha besked om försvarsanslagen efter 2025?

– Kontrollstationen kommer att vara viktig. Det är ett tillfälle för oss att kontrollera att vi har rätt kurs. Vi kan också passa på att justera, säger Bydén.

– Så 2023 är väl svaret då.

Risk för obalans

Tonvikten på försvarets förstärkning ligger på armén. ÖB uppger att respektive försvarsgrenschef kan ha synpunkter på brister i balansen.

– Men jag lägger balansen för helheten och vi kommer att sträva efter balans, säger Bydén.

Armén förstärks bland annat med en tredje mekaniserad brigad i Skåne. En reducerad, motoriserad brigad, det vill säga utan stridsvagnar, ska sättas upp för att försvara Stockholm.

Försvarsmakten har varnat för att balansen mellan stridande förband och stödjande förband har brister. Risk finns för att till exempel logistik-, lednings- och underrättelseförband inte byggs ut i samma takt.

– Vi ser att vi inte kommer att nå balansen så snabbt som vi skulle vilja, säger Bydén.

Målet: Tre månader

I marinens krigsorganisation utökas bland annat antalet ubåtar från fyra till fem. Dagens sju korvetter behålls, men två modifieras 2021–2025 och två byts ut under perioden 2026–2030.

Flygvapnet kommer att ha 80–100 stridsflygplan i framtiden, både av den äldre Gripenmodellen C/D och 60 av den nya modellen E.

Målet med upprustningen är att Sverige ska kunna klara sig i kris och krig i tre månader, tills internationell hjälp kommer.

– Jag tänker inte ge mig in i några tider för hur långt vi klarar oss, för det är beroende av hur situationen ser ut, säger Bydén.

Försvarsbeslutet 2021–2025

En ny krigsorganisation med 90 000 befattningar 2030.

Armén förstärks med en tredje brigad i Skåne.

En reducerad brigad i Stockholmsområdet.

En förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland.

Fem lokalförsvarsskyttebataljoner, varav en på Gotland.

Artilleriet utökas från 24 till 72 fälthaubitsar i sex artilleribataljoner.

Stridsfordon och stridsvagnar ska uppgraderas.

80–100 stridsflyg fördelas på sex stridsflygdivisioner.

De ska utrustas med nya jaktrobotar och sensorer.

Långdistansrobotar för markmål ska anskaffas.

Marinens ubåtar ökar från fyra till fem, två av dem kommer att vara av senaste modell.

Sju korvetter behålls, men moderniseras och byts ut.

En ny grundorganisation i fredstid införs.

Fem regementen och en flygflottilj återinrättas från 2022, men fullt verksamma efter 2025. Det rör sig om A 9 Kristinehamn, I 13 Falun, I 21 Sollefteå, Amf 4 Göteborg och F 16 Uppsala.

Utbildningsfilial i Östersund ingår i I 21.

Källa: Försvarspropositionen