Foto: Henrik Montgomery/TT

Platser till populära skolor kan kvoteras

Föräldrar ska inte långt i förväg kunna sätta sina barn i kö till en eftertraktad skola. I stället ska skolorna kunna kvotera eller lotta ut platser.

Det är ett av förslagen för att skapa en mer likvärdig skola som överlämnats till regeringen.

Telegram från TT / Omni
27 april 2020, 10.48

Utredaren Björn Åstrand, som mejslat fram förslagen på hur skolsegregationen kan minska, säger att skolans organisering är avgörande för de ungas livschanser.

– Dessvärre har vi inte gett skolan de förutsättningar den behöver för att klara det här uppdraget, säger han på en pressträff, via länk från Vännäs.

– Vi har i dag stora kvalitetsskillnader mellan skolor, och det fortsätter att vara så att familjesituationen påverkar hur det går i skolan. Utvecklingen går åt fel håll och måste brytas.

Utredningen föreslår att huvudmännen aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor.

– Det finns goda möjligheter för en rektor att sätta samman en skola så att man stärker möjligheterna för den att vara en mötesplats, säger Björn Åstrand.

Vidare ska alla föräldrar göra ett aktivt skolval åt sina barn. I de fall en skola har fler sökande än platser ska huvudmannen göra ett urval enligt vissa principer. Möjligheten att köa försvinner. I stället ska skolan kunna kvotera för att få en allsidig social sammansättning. Skolan ska också kunna använda lottning av platser.

Ändrad skolpeng

Vad gäller ersättningen till fristående skolor, alltså skolpengen, föreslår Björn Åstrand att ett avdrag ska göras motsvarande de merkostnader kommunen har för att i alla lägen kunna ta emot nya elever.

Staten föreslås ta ett större ansvar för ökad likvärdighet i skolans resurser och ett flertal riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag.

Utbildningsminister Anna Ekström skickar nu förslagen på remiss. I dagsläget vill hon inte säga vad hon tycker om enskilda förslag.

– Regeringen har inte satt ned foten angående något av de här förslagen. Som läget är nu fokuserar vi helt och hållet på coronakrisen. När remissinstanserna har sagt sitt ska vi ta ställning till helheten, säger Anna Ekström.

Hon uppmanar övriga riksdagspartier att analysera förslagen med öppet sinne.

– Jag hoppas att man inte ska låta gamla käpphästar bestämma, säger hon.

Moderater missnöjda

Men Moderaterna ger direkt uttryck för missnöje.

– Vi har ett gigantiskt problem med att en fjärdedel av eleverna går ut utan godkända betyg. Det är det problemet vi måste lösa. Det gör man inte genom att förbjuda skolvalet och börja lotta barn, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Ohlin.

Utredningen föreslår att skolvalet i praktiken ska bli obligatoriskt, men Axén Ohlin menar att det inte blir något reellt val när den föreslagna regionala skolmyndigheten ska fördela utifrån de angivna kriterierna och kvotering. Hon varnar också för att det kan bli stora regionala skillnader beroende på vilka kriterier som regionerna fokuserar på.

Besvikelse hos friskolor

Även Friskolornas riksförbund uttrycker besvikelse.

– Förslagen slår mot skolvalet och, med förslaget om minskad skolpeng, mot friskolor, säger dess vd Ulla Hamilton.

Att låta Skolverket regionalt ansvara för skolplaceringarna är fel väg att gå, utvecklar hon:

– Därmed fråntar man skolhuvudmännen det ansvaret, vilket vi tycker är synd. Alternativet att ta bort kötid och i stället använda kvoter gör det svårt för föräldrar och elever att förutse om man får plats på den skola man önskar, säger Ulla Hamilton.

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni tycker att utredningen går i rätt riktning i flera avseenden men håller inte med om att kösystemet ska avskaffas helt.

– Vi har sett att vissa använder det väldigt aktivt och sätter sina barn i kö redan på BB. Det har skapat mekanismer som håller andra borta, inte minst nyanlända. Vi behöver korta ned tiden i kön, men att helt avskaffa den tror vi inte är rätt väg att gå, säger Sabuni.

Fakta: Förslagen i korthet

Utredningen föreslår:

Skolhuvudmännen ska aktivt verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor.

Ett gemensamt skolval och skolvalssystem. Alla huvudmän ingår. Alla vårdnadshavare ansöker om en skolplacering under en bestämd period. Skolverket regionalt administrerar.

Barn vars föräldrar inte gör ett val ska inte missgynnas. Rätt till plats på kommunal skola nära hemmet ska fortsatt finnas.

Om en skola har fler sökande än platser ska urval göras enligt vissa principer. Kötid ej längre möjligt.

Finansiering: Ett flertal riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag. Sektorsbidraget förstärks med 3 miljarder kronor årligen från och med 2021.