SEB, tyrannen och knarkbaronen

Vad har Tjetjeniens brutale ledare Ramzan Kadyrov och Mexikos knarkboss "El Chapo" gemensamt?

Båda skymtar bakom fasader som har slussat tiotals miljoner genom SEB i Baltikum.

Telegram från TT / Omni
28 nov. 2019, 19.25

För att motverka att skurkar tvättar svarta pengar från brott och för in dem i den vita, lagliga ekonomin, ska en bank "uppnå kundkännedom". Man ska veta vem kunden är, varför den betalar och tar emot pengar. Alltså ska man ha koll även på kundens relationer.

I SEB:s fall har TT och SVT:s Uppdrag granskning visat hur det kan gå för den som inte gör sin läxa: Man kan få kunder som tvättar pengar och begår andra grova brott.

Två av de mer uppseendeväckande upptäckterna i SEB-härvans spår är Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov och mexikanen Joaquín Guzmán, även kallad El Chapo (kortisen), en av världens mäktigaste knarkbaroner. Det kan TT nu visa.

Mördar homosexuella

Det ska sägas att det inte går att se om SEB har använts för att tvätta de ökända männens knark- och blodspengar. Men det går att se person- och bolagskopplingar mellan tjetjenens och mexikanens verksamheter och Wallenbergbanken.

– Det är svårt att veta var man ska börja när man ska förklara vilka människorättsskäl det finns att inte göra affärer med Kadyrovregimen, säger Michael Runey, expert på Eurasienregionen från Civil Rights Defenders.

– Han styr Tjetjenien som sitt eget rike, beställer utomrättsliga avrättningar, straffar brottslingars anhöriga, och den tjetjenska säkerhetstjänsten lönnmördar även motståndare utomlands. Och så har vi förföljelser och flera mord på människor av det enda skälet att de är homosexuella.

Kadyrov har förnekat förföljelserna med motiveringen att homosexualitet inte finns i Tjetjenien.

Nav i tvättomat

SEB har valt att inte specifikt kommentera fallen Kadyrov och El Chapo. Banken försäkrar dock att den anmäler alla misstänkta brott och transaktioner man upptäcker till myndigheterna.

Det har byggts mycket i Tjetjenien efter krigens ödeläggelse på 1990-talet, då separatister reste sig mot centralregeringen i Moskva. Så Kadyrov tyckte att det behövdes en tegelfabrik i den ryska delrepubliken. Uppdraget gick till ett byggföretag i Slovenien, men betalningarna på cirka 50 miljoner kronor mellan 2012 och 2014 gick via två mystiska brittiska brevlådebolag, som alltså fick en del av kakan utan att tillföra någonting.

Så småningom kunde grävande journalister visa att bakom de brittiska bolagen fanns personer i Ramzan Kadyrovs närhet. "Kadyrovbolagen” var också nav i en stor penningtvättmaskin som slussade miljardbelopp från Ryssland.

Stöld och utpressning

I läckan som TT och SVT granskat syns att tre SEB-kunder och de två ”Kadyrovbolagen” gemensamt slussar 14 miljoner kronor genom banken mellan maj 2011 och mars 2014, alltså till stor del samma period som betalningarna för tegelfabriken. Bara fem månader senare införde EU ekonomiska sanktioner mot Kadyrov.

Den tjetjenska ledningen är mycket korrupt och riskfylld att göra affärer med, säger Michael Runey.

– Man kan inte veta varifrån pengarna kommer eller vem de har stulits från.

Allt finansieras genom statsbidrag från Moskva – eller genom utpressning, säger Runey.

– Den tjetjenska budgeten är Kadyrovs budget som han får använda som han vill. Det är den överenskommelse han har med Putin: Kadyrov förhindrar att Tjetjenien blir som på 1990-talet i utbyte mot att han tillåts göra vad han vill.

El Chapos målvakt

Men hur var det med "El Chapo"? Läckan visar att tre SEB-kunder på Brittiska Jungfruöarna, men med konto i Estland, företräds av en välbekant målvakt i penningtvättssammanhang. Det är en kvinna från önationen Seychellerna som på papperet representerar hundratals bolag runtom i världen.

Och bland dem finns fyra stycken som enligt en amerikansk domstol tvättat uppemot 400 miljoner kronor åt den våldsamma mexikanska Sinaloakartellen. Den leddes av maffiabossen Joaquín "El Chapo" Guzmán, en av världens mäktigaste knarksmugglare. Han greps, fängslades och rymde flera gånger fram till 2014. I år dömdes Guzmán till livstids fängelse i USA.

I bankläckan kan man se att ”El Chapo-målvakten” genom SEB slussar cirka 34 miljoner kronor. Det tillåts pågå i nästan nio år, från augusti 2005 till mars 2014.

Antikorruptionsrevisor Louise Brown får ta del av uppgifterna om Kadyrov och Guzmán.

– Det här gör det tydligt hur penningtvätt är en del i en mycket större problematik som undergräver rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, tydligt illustrerat av Kadyrov som exempel. Det handlar inte bara om att banker, i vårt fall två svenska storbanker, misslyckas med sina interna processer och blir föremål för eventuella böter, utan att de därigenom bidrar till ekonomisk brottslighet. Att samtidigt tala om ”hållbarhet” är ohållbart, säger Brown, som syftar på både SEB och Swedbank.

Fakta: SEB och penningtvätten

TT och SVT:s Uppdrag granskning har tillsammans med finländska Yle kunnat avslöja att SEB har haft en mängd högriskkunder med konton i främst Baltikum mellan 2005 och 2017.

Fler än 90 av kunderna och dem de gör affärer med kan knytas till tidigare härvor med penningtvätt, mutor, vapensmuggling med mera. Det visar läckor, där grävredaktionen OCCRP delat med sig av merparten av källmaterialet.

Banken har dock sagt sedan 2018 att den inte sett "några röda flaggor" från och med 2008, och att man inte "utnyttjats systematiskt" för penningtvätt. SEB säger sig också ha gjort sig av med 95 procent av de kunder som finns i läckan.

Inför publiceringen offentliggjorde SEB i tisdags att enbart den kundgrupp i Estland som banken betraktar som mest riskabel har omsatt 80 miljarder kronor sedan just 2008.

I läckorna framgår också att minst 475 miljoner kronor som kan misstänkas komma från den stora så kallade Magnitskijhärvan, har slussats genom SEB.

Källor: SEB, Lithuanian Laundromat, Panama Papers, Offshore Leaks.