Detta är en artikel från TT.

Sikte på samtidig svensk-finsk Natoansökan

Telegram från TT / Omni
2 May 2022, 06.00, uppdaterad 2 May 2022, 11.14

Allt ser ut att krattas för att Sverige och Finland ska kunna ansöka om Natomedlemskap samtidigt.

– Det är symboliskt viktigt och skulle säkert göra det lite smidigare för både Finland, Sverige och Nato, säger Charly Salonius-Pasternak, forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Det har sagts ofta den senaste tiden – och kanske allra oftast från Helsingfors – att det vore bra om Sverige och Finland fattar samma beslut i Natofrågan och att det sker vid ungefär samma tidpunkt.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna) tycker att det vore den optimala lösningen.

– Nu när Sverige tidigarelagt sin egen parlamentariska process är det möjligt att besluten om en anslutning, om en sådan görs, infaller på ungefär samma dag eller åtminstone under samma vecka, sade Haavisto till finländska journalister i förra veckan.

Synkad process

Den parlamentariska process som han pratar om är den säkerhetspolitiska analys som alla riksdagspartier nu tar fram under ledning av utrikesminister Ann Linde (S). Den skulle först vara klar i slutet av maj, men nu är deadline tidigarelagd till den 13 maj.

Den 14 maj ska det socialdemokratiska partiet i Finland ge sitt besked om Natomedlemskap. Ett beslut som tidigare väntades redan den 7–8 maj. Men enligt uppgifter till tidningen Iltalehti är det redan klart att Finlands president Sauli Niinistö kommer att förkunna sitt stöd för ett medlemskap den 12 maj, varpå partiledarna och ordförandena för riksdagsgrupperna kommer anta samma ståndpunkt samma dag. Enligt Iltalehti innebär det alltså att Finlands beslut kommer vara fattat den 12 maj.

– Det är uppenbart att man nu i Finland håller på att vänta på ett svenskt beslut innan man kommer ut med sitt eget, säger Charly Salonius-Pasternak om de alltmer synkade tidsplanerna.

I utrikesministrarnas kalendrar finns också en gemensam resa till ett Natomöte i Berlin den 14 maj. Nu i veckan deltar statsministrarna Magdalena Andersson (S) och Sanna Marin (S) tillsammans på ett möte med den tyska regeringen. Och den 17–18 maj kommer Finlands president Sauli Niinistö på statsbesök till Sverige.

Politikerna ses alltså titt som tätt och det är i stort sett dagliga kontakter mellan regeringskanslierna. Men varför ses det som så viktigt att ansöka och gå med samtidigt i Nato?

Starkare tillsammans

Ett svar finns i den finländska regeringens säkerhetspolitiska rapport, som kom den 13 april. Ett tätt samarbete mellan länderna under eventuella anslutningsprocesser skulle ”underlätta beredskapen och besvarandet av Rysslands eventuella reaktion”, står det.

Det handlar om den känsliga period som uppstår mellan det att en ansökan lämnas in och att ett land kan gå med i Nato. Det bedöms ta någonstans mellan några månader och ett år innan alla 30 Natoländerna har ratificerat en ansökan.

Två länder skulle alltså stå emot bättre än ett ensamt.

Om ett land skulle hamna på efterkälken kan rysk skrämseldiplomati, olika former av hot och försök att påverka opinionen också öka mot det landet, påpekar Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– I ett läge där Finland står som moget ansökarland, med mer eller mindre uttalat stöd från stormakter under ansökningsperioden, blir Sverige politiskt mer utsatt, säger Westberg.

– Då blir det ännu viktigare för Ryssland att inte också Sverige ansöker om medlemskap.

Snabbare ansökningsprocess

Både Salonius-Pasternak och Westberg tror att processen inom Nato skulle kunna snabbas på om Sverige och Finland lämnar in sina ansökningar ungefär samtidigt. Även om det är två länder med separata ansökningar, så kan den praktiska hanteringen underlättas.

Om man bortser från symboliken, så spelar det dock inte så stor roll om beskedet om en Natoansökan kommer på exakt samma dag, eller ens samma vecka, anser Salonius-Pasternak. Men skulle det dra ut på tiden, kanske ett halvår eller ännu mer i det ena landet, då kommer det att få stora konsekvenser.

– Det skulle bli genuint problematiskt och börja påverka vilka samarbeten man kan ha. Det är ett faktum att om bara ett land, det vill säga Finland, skulle vara med, så skulle man börja skala tillbaka på det samarbete man har i dag, säger han.

För Natos del blir det en stor skillnad om både Sverige och Finland går med. Det är båda forskarna överens om.

– Det vore oerhört mycket enklare för Nato att bedriva en gemensam försvarsplanering om man fullt ut kunde räkna med att disponera även svenskt och finskt territorium, säger Jacob Westberg.

Viktiga datum inför ett eventuellt Natobeslut

9,10,12 maj – Socialdemokraterna har ”dialogsamtal” för medlemmarna om säkerhetspolitiken.

12 maj – President Sauli Niinistö ska ge besked om sin syn på Natomedlemskap senast detta datum.

13 maj – Den säkerhetspolitiska analysen ska presenteras. Alla riksdagspartier är med i samtalen under ledning av utrikesminister Ann Linde (S).

14 maj – Socialdemokraterna i Finland har extra partifullmäktige, fattar beslut om Natomedlemskap. Statsminister Sanna Marin ska ge besked om sin personliga ståndpunkt inför mötet.

14 maj – Ann Linde och hennes kollega Pekka Haavisto (De Gröna) deltar i Natomöte i Berlin.

17–18 maj – President Niinistö kommer på statsbesök till Stockholm.

24 maj – Socialdemokraternas partistyrelse möts. Senast då ska partiet sätta ned foten om Natomedlemskap.