Skarp kritik mot Brå-kritisk studie

Svepande formuleringar, felciteringar och sakfel – kritiken är hård mot den rapport från Linköpings universitet, som hävdar allvarliga brister på myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå).

Telegram från TT / Omni
18 dec 2019, 19.53

Debattvågorna har gått höga sedan en rapport från Linköpings universitet med namnet "Går det att lita på Brå?" släpptes, vilken Svenska Dagbladet först rapporterade om. Tre forskare har intervjuat nuvarande och före detta anställda vid Brå, samt gått igenom rapporter och yttranden från myndigheten, och drar bland annat slutsatserna att:

• Det råder en tystnadskultur på Brå.

• Brå verkar måna om att ha en god relation till Polismyndigheten, vilket gör att kritik uttrycks försiktigt.

• Det kan vara svårt att veta vilka Brå-rapporter man kan lita på. Det ska ha förekommit politisk påverkan, både direkt från justitiedepartementet och indirekt genom chefer på myndigheten. Det kan handla om hur frågan formuleras, att slutsatser ändras eller att Brå särskilt lyfter fram positiva förhållanden.

Svepande

Exakt när den politiska påverkan ska ha skett eller vilka rapporter som ändrats är dock inget studiens författare går in på, för att skydda sina källor.

Nu får rapporten kritik för att vara allt för svepande.

– Jag vill gärna se om det finns något konkret att ta på. Om man kan peka på någon konkret påverkan. Vad jag förstår är rapporten ganska svepande i sina formuleringar och man vet inte riktigt vilken tid som diskuteras, när det skulle ha skett i så fall, och det finns heller inga uppgifter om vilken påverkan som skett, säger exempelvis justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen.

En annan punkt i rapporten handlar om att personer vid den kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet (SU) och deras ideologiska uppfattningar har påverkat Brås arbete. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid just SU, och kommer skicka en formell skrivelse till Linköpings universitet, rapporterar Expressen. Estrada Dörner anser att rapporten är osaklig och innehåller rena faktafel.

– Vi ställer oss undrande till hur de vet att vår institution är ideologisk och hur vi påverkar Brå i en speciell riktning, säger Estrada Dörner till tidningen, och fortsätter:

– Jag skulle aldrig göra en sådan beskrivning av en annan institution. Jag skulle inte våga, baserat på så här tunt underlag.

Felciterad

En av rapportens deltagare, Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet, har öppet gått ut på Twitter om att han känner sig felciterad.

Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, blev tillfrågad om att vara med i studien i egenskap av medlem i Brås vetenskapliga råd, men tackade nej. Han förklarar på sin blogg att detta var då han upplevde informationen om undersökningen som bristfällig. Han är mycket kritisk till att det i rapporten väcks frågor om kopplingar mellan rådet och det socialdemokratiska partiet, och undrar om forskarna undersökt rådsmedlemmarnas politiska preferenser.

"Jag betackar mig för denna typ av kränkande antydningar om att mina insatser som professor i sociologi med kriminologisk inriktning skulle styras av sådana bindningar", skriver Lindgren.

Fakta: Så gjordes rapporten

De tre forskarna vid Linköpings universitet har bland annat intervjuat elva av de 62 tidigare anställda som varit forskare/utredare vid någon av de enheter som publicerar rapporter som har anknytning till polisiär verksamhet.

De har även intervjuat tolv nuvarande anställda, sex tidigare rikspolischefer och tre tidigare justitieministrar. Intervjuerna spelades i de flesta fall inte in, då det enligt forskarna skulle kunna "hämma villigheten att tala om känsliga ämnen".

Forskarna har också analyserat Brå-rapporter, uttalanden i medier av Brå-anställda, mötesprotokoll från myndighetens insynsråd och en rekryteringsprocess vid Brå. Den processen rör en av rapportförfattarna, som själv sökte jobb på myndigheten 2016.

Källa: "Går det att lita på Brå? En studie om bias i myndighetsforskning"