SKL: Gymnasielagen har kortslutit sig själv

Tusentals ensamkommande som fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ansöker nu om förlängning – antingen för att studera vidare eller för att försöka hitta ett jobb.

Samtidigt kommer ett nödrop från kommunerna om att situationen kring gymnasielagen blivit ohållbar.

Telegram från TT / Omni
18 okt. 2019, 06.19

Omkring 7 500 ungdomar har hittills fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Lagen ger ensamkommande som har fått avslag på sin asylansökan möjlighet att ändå stanna i Sverige om de studerar.

Många fick sitt beslut i september förra året, och för dem är det nu dags att ansöka om förlängning. Sedan några veckor tillbaka har antalet förlängningsärenden ökat markant, enligt Migrationsverket. Just nu har verket 2 300 ärenden på sitt bord som ska prövas.

– Det vi tittar på nu är att de studerar och att det är en sådan utbildning och en sådan omfattning som omfattas av lagtexten, säger Johanna Lindblad Óduinnin, rättslig expert på Migrationsverket.

Inga kontroller nu

Totalt har nästan 10 700 personer ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Vad personerna som fått ja studerar är oklart. Migrationsverket för ingen statistik över utbildningarna. I detta skede görs heller inga kontroller av hur personerna klarat av sina studier hittills.

– Vi tittar inte på hur det har gått med studierna under de här 13 månaderna, om man varit i skolan eller vilka betyg man fått, säger Johanna Lindblad Óduinnin.

Den typen av kontroller sker först i nästa skede, alltså när förlängning beviljats.

– Då kan man gå in och titta på om man fortfarande studerar, eller om det finns skäl att återkalla tillståndet.

Det är upp till eleven själv att komma in med underlag som stärker detta, exempelvis närvarorapporter och betyg.

"Ohållbar situation"

Gymnasielagen har varit omstridd sedan den började gälla den 1 juli 2018. Nu slår Sveriges kommuner och landsting (SKL) larm om att situationen blivit ohållbar för kommunerna.

– Gång på gång har vi pekat på risker med lagen. Nu upplever vi att våra medlemmar inte mäktar med det här längre, säger Anders Knape, ordförande på SKL.

Farhågorna med lagen har besannats på punkt efter punkt, enligt SKL. Lärare tvingas ta ett orimligt stort ansvar när deras betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd och därmed enskilda livsöden. Många elever har inte tillräcklig utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska för att klara studierna. De svårtolkade reglerna skapar stor oro och psykisk ohälsa hos de ensamkommande.

SKL bedömer också att det är få som kommer att kunna få ett arbete som uppfyller villkoren efter det att studierna avslutats.

– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape.

"Har kortslutit sig själv"

Han varnar för ett växande parallellsamhälle när ungdomar börjar få avslag på ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd, men ändå inte lämnar landet.

– Redan i dag har vi stora grupper som befinner sig i Sverige som egentligen inte skulle befinna sig här, i ett allt större utanförskap. Det är naturligtvis väldigt oroande eftersom vi vet att det genererar kriminalitet och ett liv där man utnyttjas och lever under väldigt svåra förhållanden.

SKL kräver att regeringen gör en översyn av lagen.

– Det måste gå fort och man måste bestämma sig för hur man ska göra. Lagen yxades till ganska hastigt för att möjliggöra för de här ungdomarna att stanna. Men samtidigt gjorde man det på ett sätt som innebär att det är nästan omöjligt för dem att få stanna. Den här lagen har kortslutit sig själv.

– Nu måste man på nationell nivå bestämma sig för hur man vill göra. Antingen får man ge den här gruppen en chans att komma in i det svenska samhället på ett normalt sätt, eller så får man säga att "ni har fått era avslag och därför ska de genomföras".

Fakta: Den nya gymnasielagen

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och innebar att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet till uppehållstillstånd om de inleder studier.

De som får uppehållstillstånd får stanna i Sverige i 13 månader med möjlighet till förlängning om de studerar vidare på gymnasial nivå.

En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

För att få permanent uppehållstillstånd ställs en rad krav. Anställningen ska vara varaktig och möjliggöra försörjning under en längre tid.

Hittills har 10 700 personer ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Nästan 7 500 har fått ja, medan drygt 3 000 fått nej.

Fakta: Turerna kring gymnasielagen

Gymnasielagen drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern, trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. Lagrådet sågade förslaget och skrev att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas". Ganska omgående underkändes den av migrationsdomstolarna i både Malmö och Stockholm. Men i september i fjol slog till sist Migrationsöverdomstolen fast att lagen skulle tillämpas.