Foto: Henrik Montgomery/TT

Snart inte möjligt jämföra olika skolor

Snart går det inte längre att jämföra olika skolor eftersom statistiken inte kommer att vara tillgänglig.

Skolverket ser sig tvingat att strypa flödet av information, vilket får stora konsekvenser för familjer, myndigheter och forskare.

Nu förbereder regeringen för regeländringar.

Telegram från TT / Omni
26 juni 2020, 09.52

Skolverket har i många år tillhandahållit statistik om skolväsendet på riks-, kommun och skolnivå. Statistiken visar exempelvis elevantal, andel behöriga lärare och betygssnitt i olika ämnen. Men snart stryps tillgången och endast uppgifter på riksnivå blir tillgängliga.

Bakgrunden till Skolverkets drastiska åtstramning är en dom i kammarrätten i vintras. Enligt den är uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg affärshemligheter som inte ska lämnas ut. Domen överklagades men då Högsta förvaltningsdomstolen inte beviljade prövningstillstånd har domen vunnit laga kraft.

Lika villkor

Trots att domen handlade om fristående skolor kommer även tillgången till uppgifter om kommunala skolor att tas bort.

– Det finns ett starkt skäl till detta, nämligen att det ska vara lika villkor för kommunala och fristående huvudmän. Om vi skulle redovisa enbart kommunala skolor skulle det inte vara rättvist, säger Eva Durhan, avdelningschef vid Skolverket.

Konsekvenserna blir omfattande:

– För allmänheten innebär detta att man inte längre kan jämföra skolor i vår utbildningsguide. Så för skolvalet spelar det stor roll. Det innebär också att man inte får den insyn i skolväsendet som skollagen kräver. Och det får betydelse för Skolinspektionen som inte kommer att kunna hämta data från oss för att göra sina analyser, exemplifierar Eva Durhan.

Konkurrens

Skolverket är visserligen ansvarigt för den officiella statistiken om skolväsendet, men SCB förser Skolverket med rådata. Och frågan om vad som är sekretessbelagt blev rättssak sedan SCB ändrat sin policy. Det skedde i samband med att Sveriges Kommuner och Regioner, som också publicerar statistik, inte fick ut vissa uppgifter om fristående skolor. SCB:s motivering var att en friskolas elevsammansättning, genomströmning och betygsresultat kan påverka eller avslöja skolans ekonomiska förhållanden. Uppgifterna är med andra ord något friskolorna konkurrerar med.

Frågan har fått stor uppmärksamhet i hela skolsektorn och såvitt känt har ingen sett positivt på förändringen. Exempelvis säger Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton att SCB:s nya tolkning, och följderna av den, är "väldigt, väldigt olycklig".

– Det är ingen fördel för oss om folk tror att friskolorna har drivit på för att SCB skulle fatta ett sådant beslut. Det är ju precis tvärtom. Vi har under alla år sagt att man borde ha mycket mer tillgänglig information på Skolverkets hemsida som underlag för att kunna välja skola, säger hon.

Öppning behövs

Nils Funcke, expert i offentlighetsfrågor, säger att kammarrättens tolkning kan ifrågasättas.

– Hur kan uppgifter om elevsammansättning och betygsresultat kunna skada skolorna ekonomiskt? Är det verkligen ett så allvarligt men? Uppgifter om låga betygspoäng kan förstås påverka elevströmmarna och därmed ekonomin, men det ska vägas mot andra intressen. Det är ju en verksamhet som bedrivs med offentliga medel, och då finns det ju ett långtgående intresse att kunna granska hur verksamheten sköts, säger han.

I och med att domen har vunnit laga kraft måste lagstiftningen ses över, fortsätter han.

– Politikerna som infört det fria skolvalet måste inse att det fria valet i realiteten inte är ett fritt val eftersom man som förälder inte får den insyn som behövs, säger Nils Funcke.

"Komplicerat problem"

Regeringen gav så sent som förra veckan såväl SCB som Skolverket i uppdrag att föreslå författningsändringar.

– Det har aldrig varit avsikten att den här typen av uppgifter inte ska ingå i den offentliga statistiken. Så här kan vi inte ha det. Vi vill ha koll på hur det går på olika skolor, vilka skolor som ska få olika former av statsbidrag och förstås att uppgifter finns tillgängliga för forskning och utvärdering, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Men hon kan inte svara på när nya bestämmelser kan vara på plats.

– Vi har arbetat intensivt med frågan ända sedan domen kom. Det vi behöver nu är mer underlag från Skolverket och SCB, för det är ett komplicerat problem.

Fakta: Domen och överklagandet

SCB:s nya policy gäller i de fall en kommun endast har en friskola. SCB har sagt nej till SKR:s begäran att få ut statistik om fristående gymnasieskolor sammansättning av elever, genomströmning (hur stor andel som slutför studierna inom tre eller fyra år) och betyg. Enligt SCB får "dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med".

Kammarrätten i Göteborg skrev i sin dom den 16 december 2019: "Kammarrätten instämmer i SCB:s bedömning att uppgifterna får anses avse ekonomiska förhållanden", och vidare att handlingar endast kan lämnas ut om det står klart att någon enskild friskola inte lider ekonomisk skada. "I det avseendet anser kammarrätten att man inte kan bortse från de risker som SCB pekat på".

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. SKR hänvisade till att offentlighets- och sekretesslagen säger att huvudregeln är att offentlighet ska råda, att de uppgifter SKR vill inhämta inte avser "den enskilde huvudmannen" samt att SCB och kammarrätten "har gjort en alltför extensiv tolkning" av lagen.

Dessutom, skrev SKR, är kammarrättens dom "knapphändigt formulerad och ger inte tillräcklig vägledning i frågan".

Vidare påpekade SKR att det fria skolvalet bygger på "att det finns tillförlitlig och tillgänglig information om alla skolor, såväl kommunala som fristående, så att eleven kan göra ett aktivt och väl underbyggt val".

Källa: SKR och kammarrätten i Göteborg, mål nr 6267-19