Foto: Henrik Montgomery/TT

Socialstyrelsen: "Har jobbat skyndsamt"

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten får båda kritik för sitt arbete under pandemin i coronakommissionens första rapport. Men ingen av myndigheterna tycker att kritiken träffar rätt.

– Jag känner inte igen mig fullt ut i beskrivningen, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Telegram från TT / Omni
16 dec 2020, 09.34

Äldreomsorgen var dåligt rustad och dåligt förberedd för en kris av det slag som pandemin medförde, enligt coronakommissionens första delrapport. Även om den enskilt viktigaste faktorn för dödsfallen inom äldreomsorgen verkar vara den allmänna smittspridningen hade flera instanser kunnat göra mer.

Rapporten utelämnar insatser

Socialstyrelsen kritiseras bland annat för att tidigt ha haft ett ensidigt fokus på den regionala sjukvården, som gjorde att äldreomsorgen kom i andra hand. Det är en orättvis slutsats, enligt Olivia Wigzell, myndighetens generaldirektör.

– Jag känner inte igen mig fullt ut i beskrivningen. Äldreomsorgen är ett av våra kärnuppdrag och vi har arbetat mycket med att utveckla den kommunala hälso- och sjukvården. Jag tycker att rapporten utelämnar ett antal viktiga insatser vi gjorde i början av pandemin, säger Olivia Wigzell.

Hon hänvisar till bland annat en upplysningstjänst för kommunerna som inrättades, och ett meddelandeblad som skickades ut till kommunerna i månadsskiftet februari-mars. I det framgick vad som behövde förberedas och där betonades särskilt planeringen för de sköraste patienterna och vikten av att skydda personalen från smitta, enligt Wigzell.

– Jag känner mig trygg med att vi haft perspektiv både på den kommunala hälso- och sjukvården och den regionala sjukvården, och att vi jobbat skyndsamt. Men det finns alltid förbättringspotential, säger Olivia Wigzell.

Redan kända problem

Hon delar däremot beskrivningen av att det tog Socialstyrelsen flera veckor att sätta upp ett nytt system för inköp och distribution av skyddsmaterial till kommunerna, vilket myndigheten ålades att göra.

Wigzell tycker också att kommissionen har flera viktiga poänger om de förbättringar som krävs i äldreomsorgen, som att öka den medicinska kompetensen och att minska timanställningarna inom äldreomsorgen. I princip alla de punkter som lyfts av kommissionen har redan tidigare pekats ut som svagheter i Socialstyrelsens rapporter.

– Vi måste fundera på hur vi ska inte bara stanna vid analys, utan också i större utsträckning kunna ge stöd så att kommuner kan förbättra och förstärka sin verksamhet, säger Olivia Wigzell.

"Vet fortfarande inte"

Folkhälsomyndigheten får liknande kritik. Men enligt generaldirektör Johan Carlson är det fel att beskylla Folkhälsomyndigheten för att det saknats konkreta vägledningar för äldreomsorgen – det är inte myndighetens uppgift, säger han.

– Vi ger kunskapsstöd, men det måste sedan översättas till lokala råd i samordning mellan regioner och kommuner. Vi kan inte ge handfasta råd till 1 700 äldreboenden – för de har helt olika förutsättningar. Hur man kan göra beror på om testningskapacitet finns, och om regionen klarar av att smittspåra eller inte. Vi insåg inte förrän i ett sent skede att de här länkarna inte fungerar som de ska, säger Johan Carlson.

Enligt Carlson kan problematiken med äldreboendena kokas ner till denna typ av strukturella problem, där det är oklart vem som ska göra vad.

– Vi vet fortfarande inte hur vi ska nå äldreomsorgen. Det finns ingen samlad ledning i många kommuner och där har kommissionen helt rätt, myndigheternas budskap blir väldigt spretiga om ingen översätter dem till lokala förhållanden, säger Johan Carlson.