Spion eller hjälte – Assanges öde ska avgöras

En hjälte som spritt ljus på missförhållanden – eller en förrädare som äventyrat USA:s säkerhet.

En domstol i London tar nu ställning till om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska överlämnas till USA, och i så fall riskera årtionden i fängelse.

Telegram från TT / Omni
24 febr. 2020, 05.29

Med ett hälsotillstånd som uppges vara på bättringsvägen, efter att läkare tidigare varnat för att Wikileaksgrundaren riskerar att dö i det brittiska fängelset där han hålls inlåst, avgörs Julian Assanges framtid i London.

Risken för en utlämning till Sverige är borta sedan åklagaren här i november lade ner utredningen om misstänkt våldtäkt. I USA är dock australiern misstänkt för spioneri och dataintrång sedan Wikileaks publicerat tiotusentals hemligstämplade amerikanska dokument om framför allt militära insatser i Irak och Afghanistan. USA har begärt att Storbritannien lämnar ut 48-åringen och det är vad domstolsförhandlingen med start under måndagen handlar om.

Julian Assange hävdar själv att han agerat som journalist och att dokumenten var av allmänt intresse. Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränsers (RSF) chefredaktör Pauline Adès-Mével poängterar att hon inte betraktar Wikileaksgrundaren som journalist, men att fallet ändå kan få stora konsekvenser för pressfriheten.

– Vi anser att förhandlingarna är ett uttryck för en kriminalisering av journalistiken och det är extremt oroväckande, säger hon till TT.

Obama upprörd

RSF är en av de aktörer som varit mest högljudd i sina protester mot en eventuell utlämning av Assange. I ett upprop har man samlat in över 35 000 namnunderskrifter.

– Det är inte bara ett individuellt öde som står på spel de kommande veckorna. Journalisters möjligheter att publicera sekretessbelagd information som är av allmänt intresse riskerar också att äventyras, säger Adès-Mével.

– Jag vill poängtera att vi inte alltid har stått bakom Julian Assange tidigare, men huruvida vi håller med honom eller inte spelar ingen roll. En utlämning vore en tragedi och ett hot mot journalister, visselblåsare och journalistiken i stort, fortsätter hon.

I USA benämndes Wikileaks, grundat 2006, tidigt som ett säkerhetshot av USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Assange har stundtals rört upp många känslor, inte minst när sajten 2010 publicerade en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där flera civila skjuts ihjäl.

– Barack Obama (USA:s dåvarande president) var väldigt upprörd över det här. Dokumenten som läckte fick enormt stora konsekvenser för inte minst politiken i Mellanöstern och var en starkt bidragande orsak till den arabiska våren, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik.

"En sorts förrädare"

Historiskt har den amerikanska statsapparaten sett mycket allvarligt på frågor som rör den nationella säkerheten och gjort sitt yttersta för att slå ner på dem som på något sätt hotar den.

Det blev Ethel och Julius Rosenberg ett uppmärksammat exempel på. Paret anklagades för att vara spioner åt dåvarande Sovjetunionen och avrättades 1953.

– Efter andra världskriget har det funnits en väldigt stor uppmärksamhet kring frågor där olika typer av aktörer läcker information som skadar USA:s säkerhet, säger Jan Hallenberg.

Enligt Hallenberg köper man i USA inte argumentet att Assange agerade i enlighet med pressfriheten, en av landets äldsta principer som benämns redan i grundlagen från 1700-talet.

– De flesta i det officiella USA ser det som ett intrång i hemliga amerikanska uppgifter som inte bör läckas. Den som läcker är inte journalist utan snarare en sorts förrädare. Om Assange nu blir utlämnad skulle han kunna åka dit ordentligt i USA på ett antal punkter.

Fakta: Julian Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras.

2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.

2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.