Storbolagens miljardplan för att rädda flyget

Samtidigt som Arlandas utbyggnad läggs på is finns helt nya flygplatsplaner på annat håll i landet. Projektet bygger på ett samarbete mellan flera svenska storföretag.

Om det lyckas kan helautomatiska flygplatser bli Sveriges nästa stora teknikexport.

Telegram från TT / Omni
21 juni 2020, 09.39

10 mars 2020. Kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) meddelar att Västerås flygplats kommer att läggas ner på grund av bristande lönsamhet, ett öde som några år tidigare drabbat flygplatsen i Oskarshamn.

Och Ängelholms flygplats räddas nu i sista stund undan nedläggning, sedan sju nordskånska kommuner beslutat att köpa bolaget som driver flygplatsen.

Den långsiktiga trenden har varit tydlig: Det är inte lönsamt att driva mindre flygplatser. Sedan kom pandemin och gjorde situationen akut. Men allt hopp är inte ute. Svenska storbolag sitter just nu och ritar på en räddningsplan.

Röda siffror

Per Ahl är vd för Saab Digital Air Traffic Solutions (SDATS), ett bolag samägt av Saab och Luftfartsverket. 2015 var företaget först i världen med att flygleda på distans när Örnsköldsviks flygplats styrdes från Sundsvall.

– Sverige har drivit utvecklingen sedan dag ett, säger Per Ahl.

Redan då brottades många mindre flygplatser med röda siffror. Men den situationen är ingenting mot vad som har hänt under de senaste månaderna. Världen över ligger många av dem mer eller mindre öde.

Hittills har stora utvecklingsresurser lagts på att öka kapaciteten på världens flygplatser, men nu räknar branschen med att inte behöva öka sin kapacitet förrän om åtta till tio år. Det frigör resurser inom branschen för digitalisering och teknisk utveckling.

Lösningen som SDATS nu slipar på tillsammans med börsjättarna ABB och Assa Abloy, de mindre bolagen HID Group och Combitech samt Luftfartsverket kan sammanfattas som den helautomatiska flygplatsen. Arbetsnamnet är Västerås Digital Airport.

Billigare drift

Automatisk gräsklippning och snöröjning. Transportrobotar och drönare som levererar väskorna till flyget och bagagebandet. Informationsflöden direkt in till ledningscentralen för brandkåren eller säkerheten. Avancerad bioteknik för incheckning och säkerhetskontroll. Städrobotar. Och givetvis redan nämnda obemannade flygledartorn.

Med det som Per Ahl kallar digital infrastruktur kan allt det här bli verklighet på den automatiserade flygplatsen. Enligt honom krävs inte speciellt mycket teknisk utveckling för att drömmen ska bli verklighet.

– Mycket av tekniken finns redan inom andra områden, det vi gör är att sy ihop det på ett nytt sätt. Det är också en hel del som vi har gjort på den militära sidan som vi bygger över till den civila, säger Per Ahl.

Förutom den uppenbara fördelen – billigare drift med minskade personalkostnader – är en fördel med en automatiserad flygplats att den kan skalas upp och ner på ett helt annat sätt än dagens varianter.

– Exempelvis när det är turistsäsong eller i en covid-situation, säger Per Ahl.

"Måste förändras"

Pandemin har på flera sätt dragit fram som en skogsbrand genom flygbranschen. Men i naturen är skogsbränder en nödvändighet för biologisk mångfald. Frågan är om metaforen håller för flygindustrin.

– Det har varit en traditionell, konservativ bransch, som nu tvingas till stora förändringar och inser att det gamla sättet måste förändras. Det tjänar inte minst digitaliseringen på. Och med den öppnas nya möjligheter för ett hållbart flyg, säger Per Ahl.

Miljardaffär

Projektet i Västerås är än så länge i sin linda, men ambitionen är att etablera en helautomatiserad flygplats i staden till 2025. Och planerna stannar inte i Västmanland – förhoppningen är att det här ska bli Sveriges nya teknikexport.

– I branschen råder inga tvivel om att det här kommer att hända. Frågan är om Sverige ska ha ledartröjan eller inte, säger Bengt Simonsson, forsknings- och marknadschef på Teknikmarknad, ett miljöteknikbolag med ursprung på KTH som samordnar projektet.

Han räknar med att det runt om i världen finns 40 000 mindre flygplatser som hotas av nedläggning, eller som redan lagts ned som kommersiella flygplatser. I Sverige har flygplatserna Oskarshamn och Gävle redan gått det ödet till mötes på grund av bristande lönsamhet.

– Sverige är ett litet land men vi har kapaciteten att fixa detta. Det tarvar en del politiska beslut men kan bli en miljardaffär, säger Bengt Simonsson.

Fakta: Planerna för Västerås flygplats

Västerås flygplats, ägd av Västerås stad, har i dag cirka 32 anställda, och gick förra året med 23 miljoner kronor i förlust. Det senare var anledningen till att kommunstyrelsens ordförande i mars meddelade att en nedläggning var det enda alternativet.

Men med tanke på näringslivets högtflygande planer kan beslutet omprövas. Målet är att en handlingsplan ska läggas fram på kommunfullmäktige senast den tredje september. Med ett godkännande från politiskt håll ska systemlösningen för flygplatsen vara klar senast 2023, och två år senare ska Västerås Digital Airport utgöra "navet i den regionala infrastrukturen".

Källa: Västerås flygplats, Teknikmarknad