Strategin: Låt många smittas i lagom takt

Folkhälsomyndighetens strategi är att låta så många svenskar som möjligt smittas av coronaviruset, utan att samtidigt belasta vården för mycket. Det säger Annika Linde, före detta statsepidemiolog.

Telegram från TT / Omni
15 mars 2020, 06.25

Att den nuvarande situationen med coronavirusets spridning är unik är experter världen över överens om. Men det är också ungefär så långt det finns konsensus. Olika länder och myndigheter har valt helt olika strategier för att begränsa virusets spridning.

– Vi har i modern tid inte hanterat ett så stort utbrott och vet därför inte vad som är rätt och fel. Folkhälsomyndigheten har valt den strategi som kanske långsiktigt är mest hållbar, att låta en spridning ske samtidigt som man verkligen skyddar riskgrupperna, säger Annika Linde, som var statsepidemiolog mellan 2005 och 2013.

Nyckelordet är flockimmunitet. Om en tillräckligt stor andel av befolkningen, vanligen runt sex av tio, är immuna mot viruset genom vaccin eller smitta, kommer smittspridningen avta spontant. Att ett vaccin skulle bli klart inom kort tid ses som mycket osannolikt, och strategin från svenska myndigheter är enligt Annika Linde därför att låta svenskarna smittas av coronaviruset.

– Jag uppfattar att strategin från Folkhälsomyndigheten är att vi ska uppnå flockimmunitet, att så många som möjligt ska smittas och därmed bli immuna, utan att bli svårt sjuka. Det gäller dock att sträcka ut infektionsförloppet och kapa toppen på antalet som blir sjuka samtidigt, för att underlätta vårdens arbete.

Kan försvagas i sommar

Mycket talar för att viruset kommer att försvagas under sommaren för att sedan komma tillbaka till hösten, vilket även skett med tidigare pandemier. Då kan Folkhälsomyndighetens strategi löna sig, enligt Annika Linde.

– Skulle 60 procent av svenskarna ha blivit smittade till hösten skulle vi få väldigt liten spridning jämfört med de länder som stängt ner hela sina samhällen.

TT: Vad har strategin för styrkor och svagheter?

– Om det lyckas får många en viss immunitet samtidigt som vården klarar av det. Faran är att vårdpersonal eller anhöriga kan komma in på vårdhem med smittan, eller att vi lite äldre inte sköter oss och går på tillställningar trots risken.

"Går inte att säga tvärsäkert"

Annika Lindes efterträdare som statsepidemiolog, Anders Tegnell, svarar nej på frågan om strategin är att låta en stor del av befolkningen smittas med viruset.

– Nej, i alla fall inte att det ska ske så snabbt som möjligt. Däremot börjar vi nå en förståelse för att viruset inte kommer att sluta spridas förrän vi når flockimmunitet. Men det måste ske lugnt, sakta och kontrollerat så att sjukvården hinner med att hantera det, vi ska inte skynda på det.

TT: Skyndar man inte på smittspridningen genom att uppmana människor att gå till jobb och skola som vanligt?

– Nej, inte om allmänheten följer vår rekommendation om att hålla sig hemma om man är sjuk.

TT: Vet ni säkert att viruset inte smittar när man inte visar symptom?

– Det går inte att säga det tvärsäkert om sjukdomar, det kan ske udda händelser. Men det som har betydelse när man hanterar stora smittspridningar är att det stora antalet smittade sker från människor som visar symptom. Letar man efter det kan man säkert hitta enstaka personer som smittar utan symptom, men i det här läget är de helt ointressanta.

Fakta: Flockimmunitet

Om en tillräckligt stor andel av en befolkning blir vaccinerad eller blir immun genom att ha haft sjukdomen uppkommer så kallad flockimmunitet.

Om det stora flertalet personer är immuna mot en viss sjukdom försvåras smittans spridning eftersom antalet mottagliga individer är litet. En epidemi blir då osannolik.

Hur stor andel av befolkningen som behöver vara vaccinerad för att flockimmunitet ska uppstå varierar mellan olika sjukdomar från 80 till 95 procent.