Trögt att få utvisade att lämna landet

Regeringen har efter terrordådet i Bryssel återupprepat löftet om att personer som vistas olagligt i Sverige ska lämna landet.

Men arbetet går trögt och totalt finns just nu över 26 000 personer kvar i landet trots avslag.

Den misstänkte Brysselterroristen levde illegalt i Belgien, och statsminister Ulf Kristersson (M) har efter terrordådet betonat att Sverige måste ha koll på vilka som befinner sig här.

– Är de inte här lagligt ska de lämna landet, sade han på en pressträff nyligen.

– Farliga människor för andra, som inte är svenska medborgare, måste lämna Sverige omedelbart.

Sverige har i dag över 26 000 personer med lagakraftvunnet utvisningsbeslut som inte lämnat landet.

Runt 15 000 av dem finns i Migrationsverkets system, och drygt 11 000 har lämnats till polisen då det bedöms att tvång måste användas. Av dessa 11 000 har 8 000 ”gått under jord” och är efterlysta.

Regeringen har talat om ett ”paradigmskifte” inom migrationspolitiken. I det ingår att skuggsamhället ska bekämpas och att den som har fått ett utvisningsbeslut ska lämna Sverige.

Hittills har dock bara en ny lag trätt i kraft som påverkar just det arbetet.

I augusti fick polisen ökade befogenheter att genomföra inre utlänningskontroller, genom bland annat kroppsvisitationer och att söka efter id-handlingar, i gränsnära områden.

Polisen har också fått i uppdrag att öka antalet inre utlänningskontroller. Hittills i år har över 14 000 personer kontrollerats, vilket är en ökning jämfört med förra året – men fortfarande långt ifrån toppsiffran från 2012 då över 42 000 kontroller gjordes.

Knappt var tionde kontroll leder till att en person skickas ut, eller tas i förvar.

Tidöpartierna har också aviserat att förvarsplatserna ska öka från dagens 567 platser till 1 000, oklart när. De 100 nya platser som planeras i ett första steg väntas stå klara först efter sommaren 2025, enligt Migrationsverket. För resten finns vare sig uppdrag eller datum.

För att få bättre koll på de som vistas i Sverige utlovade regeringsunderlaget också ”en storskalig nationell folkräkning”. Det slutade med att Skatteverket nästa år ska öka sina kontroller av var personer är folkbokförda.

Något förbud för kommuner att betala ut försörjningsstöd till personer som befinner sig illegalt i Sverige, som Tidöavtalet slog fast, har inte heller införts än. En utredning ska vara klar i slutet av nästa år.

Regeringen har tillsatt ett antal utredningar som ska komma med förslag på bland annat obligatoriska asylcenter, mer effektiva inre utlänningskontroller och anmälningsplikt för offentligt anställda som kommer i kontakt med personer som vistas olovligen i Sverige.

De ska redovisas under nästa år och sannolikt dröjer det till 2025 innan nya lagar kan vara på plats.

Ett stort problem för polisen, som verkställer utvisningar med tvång, är att många länder vägrar att ta emot sina medborgare. Det gäller bland andra Afghanistan, Irak och Somalia.

Om Tidöpartiernas metod med mer diplomati och villkorat bistånd ännu gett några resultat är oklart. I september rapporterades om en grupputvisning av ett 20-tal personer till Irak. Sverige uppges ha haft ”dialog på flera nivåer” som förbättrat samarbetet med landet.

Utvisningen var dock inte unik – irakier har även tidigare tvångsutvisats av polisen. Under 2020 handlade det om över 100 personer, enligt polisen.

Sverige har även enligt Säpo ”hundratals” utländska medborgare som klassats som säkerhetshot men som inte kan utvisas. Säpo har varnat för att antalet ackumuleras år efter år – och har tidigare önskat att regeringen ska arbeta diplomatiskt för att personerna ska kunna utvisas från Sverige.

Ett år efter tillträdet har regeringen påbörjat utredningar på totalt ett 20-tal punkter på migrationsområdet i Tidöavtalet.

Men det finns också ett antal tunga punkter där utredningar ännu inte tillsatts. Det gäller till exempel utvisningar på grund av bristande vandel, ökad återvandring och att fler invandrare ska utvisas på grund av brott.