Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Tusentals miljarder i coronakamp

Nästan 8 000 miljarder svenska kronor läggs i EU:s stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill.

Utmärkt signal från Bryssel, tycker det hårt drabbade Italien.

Telegram från TT / Omni
27 maj 2020, 05.23

Sommaren lär bjuda på hårda duster när EU:s medlemsländer ska ena sig om den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen.

– Jag kommer att jobba utan vila för att få till en uppgörelse så fort som möjligt. Vi står vid ett avgörande tillfälle för EU. Men jag är optimist. Finns det en vilja så finns det en väg, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.

Där har hon just presenterat sina stora coronaplaner inför EU-parlamentet. 750 miljarder euro – 7 900 miljarder svenska kronor – ska ges i allehanda bidrag och lån till länder, företag och verksamheter som drabbats värst av coronapandemins effekter.

– Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans. För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg. Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge, säger von der Leyen i EU-parlamentet.

"Utmärkt signal"

Det särskilda coronastödet har döpts till Nästa generations EU (NGEU) och består av ett antal olika insatser. Totalt ska 500 miljarder euro ges som bidrag och 250 miljarder som lån.

Huvudsumman, 560 miljarder, placeras i ett program för återhämtning och motståndskraft. Dit får medlemsländerna skicka in sina planer på vad de tänker göra, varpå EU-kommissionen bedömer läget och portionerar ut pengarna.

Från hårt coronadrabbade länder som Italien och Frankrike kommer applåder via Twitter.

"Utmärkt signal från Bryssel. Det går i exakt den riktning som Italien pekade ut", skriver italienske premiärministern Giuseppe Conte.

"En nyckeldag för Europa. Vi måste agera snabbt och godkänna en ambitiös uppgörelse med alla våra europeiska partner", skriver franske presidenten Emmanuel Macron.

Betala till 2058

EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.

De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder. EU-kommissionen nämner höjda EU-avgifter och besparningar i olika EU-satsningar som alternativ, men hoppas allra mest på helt nya inkomstkällor, direkt till EU.

Bland annat nämns planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav, en skatt för multinationella datajättar och någon form av intäkt från företag som "drar stora fördelar av EU:s inre marknad".

Tuffa samtal?

Det nya coronastödet är nära sammankopplat med ett förnyat förslag från EU-kommissionen om nästa långtidsbudget för åren 2021-27. Här har man bland annat passat på att kraftigt öka på de pengar som ska hjälpa till med klimatåtgärder i hårt nedsmutsande länder och regioner.

Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga EU-kommissionärer under de kommande dagarna.

Sedan gäller det bara att enas. Extra toppmöten lär behövas under sommaren för att hitta en kompromiss som alla gillar.

– Det är uppenbart att vi är på väg mot tuffa förhandlingar, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel till journalister i Berlin, enligt nyhetsbyrån AFP.

Fakta: "Nästa generations EU"

EU-kommissionen har på onsdagen presenterat sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

Pengarna placeras främst i en Återhämtnings- och motståndskraftsfacilitet, varifrån medlemsländer kan få pengar efter att ha presenterat nationella planer över vad de tänker göra. Därtill finns bland annat ett särskilt stöd till de värst drabbade, kallat React-EU, mer pengar för att locka privata investeringar, ett särskilt hälsoprogram för utökat samarbete inom vården samt större resurser till civilförvarsinsatsen Resc-EU, för att bland annat utöka lagerkapacitet och möjliggöra snabba transporter av både vårdanställda och patienter mellan medlemsländerna.

Källa: EU-kommissionen.

Fakta: Nya budgetförslaget

EU-kommissionens nya förslag till långtidsbudget för åren 2021-27 landar på totalt 1 850 miljarder euro, men omfattar då även de 750 miljarder som ingår i återhämtningsstödet efter coronakrisen, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Så här fördelas utgifterna på olika budgetkapitel:

Alla summor är i miljarder euro. Budgetkapitlet sammanhållning och värden är i huvudsak olika former av regionalstöd. Under naturresurser och miljö ligger all jordbrukspolitik.

Källa: EU-kommissionen

Fakta: Sagt och tyckt om förslaget

Så här låter det från olika håll i EU-parlamentet om onsdagens förslag:

– Den europeiska solidariteten är tillbaka och vi öppnar ett nytt kapitel för EU, säger tyske Manfred Weber, gruppledare för konservativt kristdemokratiska EPP.

– Fullständigt fel och nonsens, säger Jörg Meuthen från tyska AFD, ingående i EU-kritiska nationalistgruppen ID.

"Det är självklart att vi måste ha solidaritet mellan länderna, men lösningen kan inte vara att slussa pengar via en ökande EU-budget och ge EU-kommissionen oerhört mycket makt", säger svenska Malin Björk (V) i ett uttalande.

"Krav på att utbetalningar ska gå till gröna satsningar lyser med sin frånvaro här. När vi investerar enorma mängder kapital måste vi se till att göra det klimatsmart", skriver Fredrick Federley (C) i ett pressmeddelande.

"Vi har inte nått hela vägen, men förslaget är ett viktigt steg i rätt riktning", tycker Karin Karlsbro (L) i ett uttalande.

– Kalla dem inte sparsamma, kalla dem själviska, säger Isabella Adinolfi från italienska Femstjärnerörelsen om "frugala fyran" – Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna – som vill ha en så restriktivt budgetlinje som möjligt.

– Vi har 23 EU-positiva länder som hålls gisslan av fyra som föredrar nationella lösningar. Det visar på en fullständig brist på solidaritet, säger spanska Iratxe Garcia Perez, gruppledare för socialdemokratiska S&D.