Detta är en artikel från TT.
Ett gammalt videoklipp från UR – där demokratin beskrivs som på nedgång i Ungern – sprids flitigt i ungerska medier.
I ett brev till utrikesminister Tobias Billström (M) varnar den ungerska regeringen för att det kan få konsekvenser för Sveriges inträde i Nato.
Brevet är skrivet av den ungerske utrikes- och handelsministern Péter Szijjártó och har bland annat publicerats i ungerska riksmedier och av premiärminister Viktor Orbáns talesperson Zoltán Kovács på X, tidigare Twitter.
Szijjártó skriver att de ungerska parlamentsledamöterna kan bli förolämpade av att landet beskrivs som ”odemokratiskt” och ”auktoritärt”, och riktar sig till Billström.
”Inte till någon hjälp”
”Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern”, skriver han till Billström och avslutar:
”Den här motsägelsen har nu blivit ännu tydligare och är definitivt inte till någon hjälp för att ni ska få ert kontinuerligt ställda krav uppfyllt. Jag hoppas att ni på allvar tar det här i beaktande – till slut.”
Tobias Billströms pressekreterare bekräftar att utrikesministern har läst brevet, men avböjer i nuläget att kommentera.
UR replikerar
Klippet i fråga publicerades av UR (Utbildningsradion) redan 2019.
I ett skriftligt svar till TT säger UR:s nytillträdda vd Kalle Sandhammar att det ”i och för sig är glädjande att höra att ungerska politiker tittar på UR” men att det är ”djupt okunnigt att tro att svenska politiker skulle styra över sakinnehållet hos UR”.
”UR tar inte ställning i politiska frågor, utan jobbar faktabaserat och använder trovärdiga källor när vi beskriver världen. Så även i detta inslag. Det kommer vi att fortsätta göra, och jag tror att det är väldigt viktigt av demokratiska skäl att medier inte låter sig påverkas av om politiska intressen försöker använda journalistiskt innehåll som slagträ i exempelvis Natoprocessen. Sådana påverkansförsök fungerar inte på UR”, skriver han.
Ungern och Turkiet är de enda medlemsländerna i Nato vars parlament ännu inte har ratificerat Sveriges inträde i försvarsalliansen.
Sveriges väg mot Nato
Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj i fjol.
Den 5 juli 2022 fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, ”invitees” på engelska.
För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.
För Sverige del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.
I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli ingicks ett avtal mellan Turkiet, Sverige och Nato om att Turkiet kommer att godkänna ”så snart som möjligt”.
Ungern har sagt att ett godkännande bara handlar om ”teknikaliteter”.