Uppgörelse väntas i maratonmöte

Ett avgörande är på gång efter fyra dagar och två nätter på EU:s maratontoppmöte i Bryssel.

Sverige säger ja till liggande kompromissförslag om EU-budget och coronastöd.

Frågan är om resten av ledarna gör det.

Telegram från TT / Omni
20 juli 2020, 04.08

– Sista stegen är de svåraste, varnade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel strax innan han lade fram sina kompromissbud till de 27 EU-ledarna på fjärde dagen av EU-toppmötet i Bryssel. Han hoppas ändå på en uppgörelse.

Men trots att flera källor sent i måndags rapporterade om att en uppgörelse var nära har ännu en natt passerat utan vit rök från toppmöteslokalen.

Men nu är det nära.

Efter diverse "tekniska justeringar" under natten är ländernas ledare på väg att samlas igen för att slutligt försöka enas om nästa långtidsbudget och coronastödet.

"Ja, det här är femte dagen av toppmötet och ordföranden har just återkallat de 27 stats- och regeringscheferna till 05.15", skriver ordförande Charles Michels presstalesman Barend Leyts på Twitter.

Svenskt ja?

För svensk del fick statsminister Stefan Löfven (S) redan i måndags kväll klartecken från riksdagens EU-nämnd att säga ja till det bud som nu ligger på bordet. Det uppger EU-nämndens ordförande Åsa Westlund (S) för TT.

– Jag skulle säga att han har fått ett väldigt tydligt mandat att säga ja, säger Westlund.

Den svenska regeringen säger sig vara nöjd. Men avgörande för ett ja blir att det kommer med starka skrivningar om att det ställs krav på att följa grundläggande, rättsstatliga principer för att få ta del av EU-pengar. Det uppger Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare med ansvar för EU-frågor hos statsministern och EU-ministern.

– Vi har drivit på för höga rabatter och bra klimatambitioner. Och det som är väldigt viktigt, och som är utestående fortfarande, är att vi får i en mekanism som gör att man villkorar pengar ur EU-budgeten och återhämtningspaketet med att man följer de grundläggande värderingar vi har i unionen.

Avgiften ökar

Regeringen bedömer att Sveriges årliga medlemsavgift till EU de kommande sju åren kommer att landa på omkring 45 miljarder kronor, en ökning med cirka 6 miljarder jämfört med i dag.

Det är sedan rabatten, som netto beräknas ge 8,5 miljarder per år, har dragits av.

Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den bli ungefär lika stor som de senaste sju åren, drygt 0,8 procent av BNI.

Att avgiften ändå bedöms öka i kronor räknat har att göra med att BNI ökar när ekonomin växer.

Riksdagens mandat till regeringen inför förhandlingarna var att avgiften som andel av BNI inte skulle öka.

Ökad rabatt

Den svenska rabatten ökar i måndagens bud med 246 miljoner euro per år, till 1 069 miljoner. Det motsvarar över tio miljarder per år. Danmark, Österrike och Nederländerna föreslås också få ökade rabatter.

Budet i fredags, vid toppmötets inledning, var ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket för att lyfta EU-länders ekonomi efter coronakrisen. 500 av dem skulle gå ut som bidrag och resten som lån.

Det som toppmötet nu verkar enas om är i stället 390 miljarder i bidragsdel och 360 i lån.

Det är 390 mer i bidrag än vad de sparsamma fyra – Sverige, Österrike, Nederländerna, Danmark – samt Finland från början kunde gå med på. Men fyra dagar senare var de redo att säga ja. För de fyra var det priset för att få behålla och öka avgiftsrabatten, att få ner bidragsdelen från 500 miljarder samt att få skrivningar om rättstatliga principer som villkor för EU-stöd för länder som Ungern och Polen.

Ungern och Polen

Osäkerheten är ändå fortsatt stor om alla länder kan acceptera budet.

– Vi har arbetat väldigt hårt och det här förslaget är frukten av en massa kollektivt arbete med alla ledarna och deras medhjälpare, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel inför slutrundan.

Ungern, men även Polen, har varit emot att knyta krav på rättstatsprinciper för EU-stöd. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har hotat med veto mot allt vad sådana skrivningar heter, vilket skulle kunna stjälpa hela lasset.

Den rättsstatsuppgörelse som uppges vara klar har samtidigt redan hunnit få kritik för att vara urvattnad jämfört med vad som tidigare föreslagits. I både Ungern och Polen hävdar regeringarna att deras ledare vunnit en stor seger i förhandlingarna. Uppgörelsens anhängare anser emellertid att de skrivningar som nu finns är tillräckliga.

Fakta: Coronastödet och långtidsbudgeten

EU-kommissionen har föreslagit ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån. Pengarna ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

EU:s permanente rådsordförande har kontrat med förhandlingsbud, där det senaste ligger på 390 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.

När det gäller EU:s nästa långtidsbudget för åren 2021-27 har kommissionen föreslagit en summa på 1 100 miljarder euro, jämfört med 1 135 miljarder i ursprungsförslaget från 2018. Permanente rådsordföranden föreslår i sin tur en kompromiss som landar på 1 074 miljarder. I förslagen ingår att Sverige och ett antal andra länder tills vidare får behålla sina rabatter på EU-avgiften. Under diskussionerna i Bryssel har krav framförts på att höja rabatterna ytterligare.

Källa: Europeiska rådet.

Fakta: Långa möten i EU

EU-ländernas stats- och regeringschefer inledde sitt senaste toppmöte i Bryssel klockan 10 i fredags. Därefter har man suttit samlade större delen av fredagen, lördagen och söndagen, samt även under hela natten från i söndags.

Långa möten är dock ingen ovanlighet i toppmötessammanhang. För nästan exakt ett år sedan satt ledarna samlade i en hel natt och en förmiddag, utan att kunna enas om ny ordförande för EU-kommissionen. Beslut kunde tas först efter en dygnslång paus och en fortsatt heldag av förhandlingar.

Allra längst var dock toppmötet i franska Nice i december 2000, då ledarna samlades en torsdagsmorgon och inte var klara förrän på måndagsförmiddagen. Då satt man dessutom samlade under större delen av nätterna däremellan.

Fakta: Det nya kompromissförslaget

Här är några av de viktigaste delarna i Charles Michels senaste kompromissförslag:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfonden som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

Länder föreslås få behålla 25 procent av de tullintäkter man tar ut, i stället för 20 procent i tidigare förslag.

Fem länder föreslås få rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året (oförändrat jämfört med senaste förslag), Nederländerna får 1 921 (+ 345 miljoner i rabatt), Sverige 1 069 (+ 246), Österrike 565 (+ 278) och Danmark 377 (+ 155).

Källa: Europeiska rådet.