Detta är en artikel från TT.

Vårdpersonal hotas under pandemin

Telegram från TT / Omni
6 December 2020, 08.12, uppdaterad 6 December 2020, 08.55

Vårdpersonal är en av grupperna på arbetsmarknaden som är mest utsatt för hot och våld. Under coronapandemin bedömer Vårdförbundet att problemen ökat. Längre vårdköer och sjukare patienter är två orsaker.

En typisk situation som uppstår på akutmottagningen: En pappa har väntat med sin son på att få hjälp av läkare. Väntetiden uppgår nu till flera timmar och plötsligt går pappan fram till en sjuksköterska, frågar om namn och vem personen är, och tar upp mobilen för att filma, samtidigt som han kräver att sonen ska få träffa läkaren omedelbart.

I en ny undersökning som Novus genomfört under pandemin på uppdrag av Vårdförbundet framgår att fyra av tio någon gång utsatts för hot i jobbet. Undersökningen har gjorts bland förbundets medlemmar, vilket innefattar legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor.

Värst på akuten

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, säger att de längre vårdköer som pandemin fört med sig bidrar till att hoten blivit fler. Människor som väl kommer in till en vårdinrättning är i mycket sämre skick än tidigare. Även patienter som söker akut har ondare och är mer påverkade av sin sjukdom. Att då få sitta i ett väntrum i flera timmar kan orsaka spänningar.

– Vi är inte fler i personalen för att ta hand om detta och när det hopar sig är det tydligt att då ökar risken för hot och våld, säger hon.

Att patienterna är sjukare bekräftas i en ny rapport från Socialstyrelsen som visar att att andelen besök som leder till sjukhusinskrivning har ökat under pandemin.

De flesta som hotats svarar i undersökningen att de utsatts av en patient (81 procent) eller av en anhörig till en patient (39 procent). Just akutmottagningen är den avdelning som är värst drabbad, enligt medlemmarna, följt av psykiatri och primär- och hemsjukvård.

Sineva Ribeiro exemplifierar med hur en drogpåverkad man kom emot henne på akuten och försökte ta sig till medicinrummet. I sista stund hann hon stänga dörren, men mannen slog sönder en ruta och skadade sig. När hon berättade att mannen blödde lugnade situationen ned sig och han kunde få vård.

– Akuten blir en ingångsport till sjukvården. Du har säkert innan dess hotat sjuksköterskan i vårdcentralen på telefon, säger Ribeiro.

Oro inför julhelgen

Vårdförbundet ser att frågan om kompetensutveckling och personalomsättning ytterligare påverkar arbetsklimatet på vårdinrättningar. En erfaren sjuksköterska vet hur en påverkad person ska hanteras. Att få till en bra blandning av yrkeserfarenhet på avdelningarna är därför viktigt, och det är något som arbetsgivare inte riktigt förstår, enligt Vårdförbundet.

– Arbetsgivaren har ett jättestort ansvar. Många är unga i yrket och med en stor omsättning av personal ökar riskerna.

Under de stundande jul- och nyårshelgerna är därför oron stor för hur en bantad bemanning ska påverka vården.

En annan sida av myntet är att respekten för de legitimerade yrkena saknas, säger Ribeiro. Hon lyfter ett projekt som inleddes i Angered i nordöstra Göteborg där blåljuspersonal åkte ut och träffade ungdomar efter att en brandman fått sten kastad på sig och skadats så allvarligt att han hamnade i rullstol.

– Jag tror att vi tillsammans måste jobba tidigare i samhället för att få en förståelse för vad vi gör. Det handlar om långsiktiga projekt, säger Sineva Ribeiro.

Om undersökningen

Gjord av Novus på uppdrag av Vårdförbundet via webbintervjuer.

Antal intervjuer: 1 066

Fältperiod: 26 september – 8 oktober

Deltagarfrekvens: 48 procent. Resultaten är representativa för målgruppen (Vårdförbundets medlemmar, det vill säga 114 000 sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor).

Källa: Novus och Vårdförbundet