Foto: Matt McClain/AP/TT

Vita huset nobbar riksrättsförhör

Varken Donald Trump eller någon av hans advokater kommer att delta i riksrättsförhören i USA som är tänkta att hållas i veckan, meddelar Vita huset.

Telegram från TT / Omni
02 dec 2019, 03.29

USA:s president Donald Trump och ett juridiskt biträde bjöds in för att i kongressen följa förhören i samband med att riksrättsprocessen mot honom i veckan går in i en ny fas.

Hittills har förhör hållits i representanthusets underrättelseutskott, medan det nu är dags för justitieutskottet.

Men Trump nobbar inbjudan och Vita huset kommer inte heller att skicka någon annan representant.

"Vi kan inte förväntas att delta i en utfrågning när vittnena ännu inte namngivits och där det är fortsatt oklart om justitieutskottet kommer att tillåta att presidenten får en rättvis process", skriver Vita husets rådgivare Pat Cipollone i ett brev till Jerrold Nadler, som leder utskottet.

De nya överläggningarna inleds den 4 december. I utskottet kan ett beslut fattas om formella åtalspunkter mot presidenten, fokuserade kring anklagelser om att påtryckningar mot Ukraina gjorts för att komma åt presidentens politiske rival Joe Biden.

Därefter kan det tas upp i representanthuset som helhet i mitten av december, blir det ja där skickas ärendet upp till senaten.

Även om Trump väntas frias av senaten rör det sig ändå om en historisk process – bara två presidenter har tidigare ställts inför riksrätt i USA, Andrew Johnson 1868 och Bill Clinton 1998. Richard Nixon avgick 1974 innan han kunde ställas inför riksrätt.

Cipollone utesluter inte att Vita huset kan komma att delta i framtida förhör, och begärde fler detaljer av Nadler om hur utfrågningarna kommer att gå till.

Bakgrund: Riksrättsutredningen

Det demokratledda representanthusets utredning kom till sedan en visselblåsare larmat om ett samtal den 25 juli, i vilket USA:s president Donald Trump ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om "en tjänst". Före samtalet hade Vita huset fryst ett militärt hjälppaket till Ukraina.

Tjänsten handlade om att utreda uppgifter kring ex-vicepresident Joe Biden, som hoppas utmana Trump i nästa års presidentval, och dennes son Hunter Biden.

Under tiden som vicepresident hade Joe Biden nära kontakt med Ukraina och krävde i ett läge att en riksåklagare skulle avgå för att han inte lyckats bättre i arbetet mot korruption. Riksåklagaren översåg även anklagelser mot delar av ledningen i ett ukrainskt gasbolag som Joe Bidens son, Hunter Biden, nyligen hade inträtt i styrelsen för.

Donald Trump och hans personlige advokat Rudy Giuliani har anklagat Joe Biden för att ha krävt att riksåklagaren skulle sluta i syfte att skydda sonen. Joe Biden var dock långt ifrån ensam om att kräva riksåklagarens avgång – även EU, Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska aktivister anklagade honom för att bland annat ha dolt korruption och ansåg att han borde lämna jobbet, enligt nyhetsbyrån AFP. Det har inte kunnat beläggas rättsligt att Joe eller Hunter Biden begått något brott i Ukraina.

Att be om en sådan tjänst som president Trump gjorde i samtalet anser vissa är ett brott mot USA:s stränga valfinansieringslagar. Representanthuset undersöker nu om det utgör skäl för att ställa presidenten inför riksrätt.