Foto: Stina Stjernkvist/TT

WHO kritiseras för information om smittovägar

I ett brev till WHO skriver 239 forskare från olika länder att viruset sprids lättare genom luften än vad organisationen informerar om.

Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, säger att det kan stämma i vissa situationer, men tycker ändå att WHO:s riktlinjer är korrekta.

– Det är viktigt att göra som WHO, att man riktar in sig på de huvudsakliga, viktiga smittovägarna.

Telegram från TT / Omni
07 juli 2020, 19.09

De generella riktlinjerna för hur man skyddar sig från att smittas av coronaviruset utmanas av 239 forskare som skrivit ett öppet brev till WHO. Viruset sprids inte enbart genom tunga droppar från hostningar och nysningar som faller till marken efter några meter, skriver forskarna.

De pekar på forskningsresultat som indikerar att viruset också kan spridas i mindre partiklar som kan röra sig över längre avstånd än de WHO talar om. De hänvisar till studier som visar att människor har smittats enbart genom att vistas sig i samma lokal, utan att ens indirekt komma i kontakt med varann.

"Att tvätta händerna och hålla avstånd är lämpligt, men i vår mening otillräckligt, för att skydda från virusbärande respiratoriska mikrodroppar som sprids i luften av infekterade personer", skriver forskarna i brevet till WHO.

Folkhälsomyndigheten: Uppenbart droppsmitta

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson avfärdar möjligheten att viruset skulle vara luftburet i konventionell mening, som exempelvis mässlingen. I så fall skulle det varit betydligt mer smittsamt än det man sett hittills, anser han.

– Det är uppenbart så att det är en droppsmitta, men att man i vissa situationer och utrymmen kan få något som mer liknar aerosolsmitta, det är nog så, säger Johan Carlson.

Forskarna bakom brevet medger att bevisläget inte är helt klart, men föreslår att försiktighetsprincipen ska gälla, och att WHO:s rekommendationer tydligare ska tala om exempelvis vikten av ventilation och luftfiltrering i lokaler där många vistas.

Men Johan Carlson tycker ändå att WHO gör rätt som fokuserar på att tala om droppsmitta.

– Det är viktigt att göra som WHO, att man riktar in sig på de huvudsakliga, viktiga smittovägarna, säger Johan Carlson.

WHO: Krävs mer forskning

I sin dagliga presskonferens tar även WHO upp kritiken. Professor Benedetta Allegranzi påpekar att WHO länge uppmuntrat till ytterligare forskning vad gäller smittovägar.

– Särskilt vad gäller droppar av olika storlekar, för att förstå vad de har för relativ betydelse, och för att förstå vilka doser av viruset som krävs för att smitta vid aerosol- eller luftburen smitta, säger hon.

WHO:s chefsforskare, Soumya Swaminathan säger att processen med att ta fram rekommendationer är långsam och arbetskrävande.

– Vi använder statistiska metoder för att se åt vilket håll datan pekar, all data som kommer är inte överensstämmande med den tidigare. Bioingenjörer och fysiker gör experiment i labb och tar fram data på det sättet, men vi vet inte om det motsvarar vad som händer i vardagliga situationer, säger Soumya Swaminathan, som också påpekar att WHO är försiktiga i sina rekommendationer eftersom de har så stor påverkan.

Organisationen kommer också under de närmsta dagarna släppa en sammanställning av den kunskap som finns om hur viruset sprids.

Fakta: Droppsmitta och luftburen smitta

Droppsmitta innebär att smittan överförs från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna når som regel inte längre än någon meter. Men en del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem.

Luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.

Källa: Folkhälsomyndigheten