Wilmas mördare inte psykiskt sjuk

Den 23-årige man som mördade sin 17-åriga flickvän Wilma lider inte av en allvarlig psykisk störning, enligt ett utlåtande av Rättsmedicinalverket.

Rättspsykiatrisk vård kan därmed inte bli aktuellt som påföljd för 23-åringen – som riskerar ett långt fängelsestraff.

Telegram från TT / Omni
15 juli 2020, 16.23

Utlåtandet, som lämnades in till Uddevalla tingsrätt på onsdagen, visar att han varken vid tiden för gärningen eller undersökningen led av en allvarlig psykisk sjukdom.

– Det innebär att det bara återstår fängelsestraff eftersom straffvärdet är så högt att ingen annan påföljd kan bli aktuell. Vi har yrkat på livstids fängelse eller tidsbegränsat maxstraff, säger kammaråklagare Jim Westerberg till TT.

Tingsrätten fastslog i juni att den 23-årige mannen är skyldig till mord och brott mot griftefrid. Beskedet kom redan dagen efter att rättegången hade avslutats. En mindre undersökning visade tidigare att han kunde misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning. Innan domen faller beslutade rätten därför att han skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

"Central del"

Resultatet är avgörande 23-åringens påföljd. Om gärningsmannen begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan han dömas till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.

– Men domstolen kan göra en annan bedömning, säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

Enligt Sygel baseras den rättspsykiatriska undersökningen på en samlad bild, där handlingar från bland annat domstol, sjukvård och socialtjänst utgör underlag. En stor del av bedömningen vilar också på samtal med personen.

– Det är en väldigt central del och det hela syftar till att göra en kartläggning om personen hade en allvarlig psykisk störning vid tiden för gärningen och om personen har en allvarlig psykisk störning vid tiden för undersökningen, säger hon.

Nekar till brott

När Wilma försvann i november förra året pågick en intensiv sökinsats i och runtomkring Uddevalla. Två veckor efter försvinnandet hittades en kroppsdel i gärningsmannens lägenhet där även Wilma bodde. Större delen av hennes kvarlevor har inte hittats.

Det är inte fastställt vad som dödade Wilma. I åtalet används beskrivningen att hon avled till följd av "upprepat trubbigt våld". Blodspår och vittnesmål från grannar hör till den viktigare bevisningen.

Åklagarnas bild är att pojkvännen dödade Wilma i parets bostad. Omfattande blodspår och vittnesmål från grannar, som hört bråk och skrik, hör till den viktigaste bevisningen.

Rättegångsförhandlingarna är planerade att återupptas på måndag nästa vecka. 23-åringen nekar till brotten.

Fakta: Detta har hänt

14 november 2019: 17-åriga Wilmas sista kontakter med släktingar.

17 november: Försvinnandet polisanmäls och en intensiv sökinsats inleds.

19 november: En då 22-årig man, som var flickans pojkvän, grips i sin bostad.

22 november: Mannen häktas som misstänkt för mord. Han nekar till brottet.

28 november: En kroppsdel som knyts till flickan hittas, gömd i lägenheten där paret bodde. Fyndet visar att Wilma inte längre är i livet.

20 december: Den häktade har genomgått en mindre sinnesundersökning, som visar att han kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning.

13 maj 2020: Den nu 23-årige pojkvännen åtalas för mord och brott mot griftefrid. Som alternativ till mord anges grov misshandel och grovt vållande av annans död.

26 maj: Rättegången inleds i Uddevalla tingsrätt. Den åtalade nekar fortfarande helt.

16 juni: Den nionde och sista rättegångsdagen.

17 juni: Tingsrätten meddelar att 23-åringen anses skyldig till mord och brott mot griftefrid.

15 juli: Den rättspsykiatriska undersökningen visar att 23-åringen inte lider av en allvarlig psykisk störning.

Fakta: Rättspsykiatrisk undersökning

En rättspsykiatrisk undersökning görs för att ta reda på om en person, som av domstol bedömts skyldig, hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. Resultatet ligger sedan till grund för beslutet om vilken typ av påföljd personen kan dömas till.

Den misstänkte undersöks av bland annat rättspsykiater, psykolog och omvårdnadspersonal genom samtal, observationer och tester. Undersökningen tar oftast fyra till sex veckor.

När den är klar skickas ett utlåtande till domstolen, som använder detta som underlag för att besluta om personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller inte.

De flesta som utreds har någon form av psykisk sjukdom. Det är dock en hög tröskel till vad som bedöms som en allvarlig psykisk störning, vilket är ett juridiskt begrepp och ingen medicinsk diagnos.

Källa: Rättsmedicinalverket